Publicerad 1 okt 2025 kl 18.00

Socialdemokraterna vurmar för förebyggande insatser mot gängkriminalitet. Men i verkligheten flyr socialsekreterarna från Skärholmen efter mordet på Mikael.

Skärholmen den 13 april i tunneln där mordet på Mikael utfördes.

Foto: OLLE SPORRONG

Öppna bild i helskärm

Stockholms finansborgarråd, Karin Wanngård, S.

Foto: Lars Schröder/TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

I april 2024 vallfärdade politiker till en sliten gångtunnel i Stockholmsförorten Skärholmen. Det var där Mikael, 39, sköts till döds av en förolämpad kriminell tonåring inför ögonen på sin 12-årige son.

Nu är måttet rågat, förklarade varje politiker som kom i närheten av en mikrofon. Nu måste det Tas Krafttag så att inte fler barn och ungdomar glider in i gängkriminalitet.

Men det togs inga krafttag i Skärholmen. 

När dådet begicks arbetade 45 socialsekreterare med barn och unga i stadsdelen. Ett och ett halvt år senare har 18 av dem kastat in handduken, avslöjar SVT:s Aktuellt.

Tre av avhopparna berättar i ett inslag om hur de kom till Skärholmen fyllda av entusiasm och hur de slets ner. I stället för förebyggande insatser fick de ägna sig åt akuta utryckningar. Barn med allvarliga problem sattes ”på vänt” för att det fanns barn med ännu allvarligare problem.

Chefer pressades att ta hem ungdomar från hvb- och sis-hem trots att de löpte stor risk att återfalla i brott.

Göra hembesök hos en utsatt pojke? Ingen tid. Hänga med honom till en ny fritidsaktivitet? Ingen tid. Samverka med skola och polis? Ingen. Tid.

De hade behövt fler kolleger, mer resurser och bättre organisation. Men i stället hördes mullrande varningar från högre nivåer: Vi måste hålla budget.

Den högsta nivån är den politiska. Men Aktuellt-inslaget var märkligt politikerfritt, med undantag för ett uttalande av statsminister Ulf Kristersson, just efter mordet.

Regeringen bär förvisso ett stort ansvar för sådant som socialtjänstlag och utbildning av socialsekreterare. Men de direkt ansvariga för socialtjänsten i Skärholmen sitter inte i Rosenbad utan i Stockholms stadshus.

Kommunerna har egen beskattningsrätt i Sverige, bara i Stockholm omfattar budgeten 63 miljarder kronor. Så en intervju med finansborgarrådet Karin Wanngård eller socialborgarrådet Alexander Ojanne – båda socialdemokrater – hade varit på sin plats.

Detta inte minst för att Socialdemokraterna ständigt utmålar sig som socialtjänstens skyddshelgon. Till skillnad från den hjärtlösa högern säger sig partiet vilja ha massor med mjuka, förebyggande åtgärder mot gängkriminaliteten.

Så ser det inte ut i verklighetens Skärholmen. Där får man det inte att fungera. Larm om dålig organisation, trytande resurser och flyende personal har ju hörts tidigare. 

I somras sade åtta chefer upp sig på grund av de omöjliga villkoren. En områdeschef skrev till flera politiker att budgetunderskottet pressade socialtjänsten att ta hem ungdomar från hvb- och sis-hem trots att de inte var färdigbehandlade och löpte stor risk att återfalla i brott.  

Konflikten ledde till att områdeschefen blev utköpt för en halv miljon kronor, rapporterade Sveriges Radio i november. 

I samma veva förklarade socialborgarrådet Ojanne kallt att inga behandlingar ska avbrytas av ekonomiska skäl. Men samtidigt: ”Budget ska hållas”. Ett prydligt moment 22.

Så mycket för S skyddshelgonskap i praktiken. 

LÄS MER: Oacceptabelt svek mot hjältarna i socialtjänstenLÄS MER: Lyssna på nödlarmen från socialtjänsten