Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Över två miljoner människor lever i dag med en hjärtrelaterad diagnos och varje år dör 30 000 svenskar. För många innebär sjukdomen ett tufft liv – efter en stroke kan funktionsnedsättningar följa, hjärtsvikt ger fysiska begränsningar och efter en infarkt är depression vanlig.

Trots omfattningen saknas en nationell strategi för hur färre ska drabbas och dö, hur livskvaliteten kan förbättras och hur vården kan bli mer tillgänglig och samordnad.

Läs mer: Hjärtrehab gav effekt hos äldre

Avsaknaden av en tydlig politisk plan får konsekvenser. Riksförbundet Hjärt Lung har låtit genomföra en enkätundersökning riktad till både allmänläkare och patienter. Undersökningen bland allmänläkarna visar stora brister inom den svenska hjärt-kärlvården:

• Bara 15 procent av allmänläkarna anser att primärvården är mycket väl rustad för att ta hand om hjärt-kärlpatienter.

• Bara 11,5 procent upplever att de i mycket hög utsträckning har tillräckligt med tid och fortbildning för att ta hand om alla sina hjärtpatienter.

• Endast en av tio upplever att vårdövergångarna fungerar mycket väl mellan primärvård, specialistvård och den kommunala hemsjukvården.

Bristerna inom vården bekräftas av patienterna:

• 46 procent uppger att de inte alls, eller i liten utsträckning, får den vård och det stöd i primärvården som de behöver för sin hjärt-kärlsjukdom. 53 procent uppger att deras behandling aldrig, eller mer sällan än en gång om året, följts upp i primärvården.

• Åtta av tio vill ha en fast läkarkontakt men bara två av tio får det.

• Åtta av tio av patienterna uppger att de inte har blivit erbjudna rehabilitering genom primärvården för sin hjärt-kärlsjukdom.

Vår undersökning visar på ett tydligt systemfel i vården som lämnar patienter ensamma i att hantera sin sjukdom. Bristen på uppföljning riskerar dessutom att öka antalet som återinsjuknar i hjärt-kärlsjukdom.

Att det är så många patienter som inte blir erbjudna rehabilitering är mycket allvarligt. Rehabilitering är avgörande för god livskvalitet men också för överlevnad.

Detsamma gäller det låga antalet läkare som anser att primärvården är väl rustad för att ta hand om hjärt-kärlpatienter samt att de så kallade ”vårdövergångarna” fungerar bra. Det är en tydlig signal om bristande samordning i systemet. Remisser tappas bort och samarbetet mellan allmänläkare och specialistläkare fungerar inte optimalt.

Vi vet att landets vårdcentraler kämpar med sitt uppdrag, trots stora satsningar på ”god och nära vård”. Data från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att patienter med kroniska sjukdomar till största del (över 60 procent) tas om hand av primärvården. Det är därför uppseendeväckande att tre av fyra läkare i vår undersökning uppger att de saknar särskild kardiologisk kompetens eller uppdrag på sin enhet, och att enbart fyra av tio alltid har tillgång till en kardiolog att konsultera vid behov.

Det är tydligt att läkarna inte får det stöd som krävs för att ge god vård. Konsekvensen blir att patienterna betalar priset genom oro, upprepade besök och känslan av att ingen tar helhetsansvaret för deras vård. Detta ökar belastningen på en redan överbelastad vård. Helt i onödan.

Samtidigt har stora framsteg gjorts de senaste decennierna. Antalet strokefall och dödligheten i hjärtinfarkt minskar. Men utvecklingen går för långsamt, och det saknas en nationell strategi med tydliga mål, ansvarsfördelning och uppföljning. Allt fler lever länge med sin sjukdom och behöver samlat stöd.

Här finns lärdomar att dra från cancervården. Den nationella cancerstrategin firar 16 år i år. Den har stärkt samverkan och lett till framsteg genom hela vårdkedjan. OECD visar att Sverige har lägre cancerförekomst och dödlighet än EU-genomsnittet. Strategin har nyligen uppdaterats och regeringen gör nya satsningar. Det är ett sådant helhetsgrepp som nu krävs inom hjärt-kärlområdet.

Även EU agerar. Kommissionen tar fram en europeisk kardiovaskulär plan med målet att minska dödsfall och nya sjukdomsfall med en tredjedel till 2030. Fokus är prevention, tidig upptäckt och bättre vård. Men för att lyckas måste varje medlemsland anta egna nationella strategier – anpassade till lokala förutsättningar.

Sverige har visat att nationella strategier fungerar. Nu måste samma kraftsamling ske för hjärt-kärlsjukdomar. Vi behöver en nationell strategi som samlar politiken, vården, patienterna, forskningen och näringslivet. En strategi som stärker det förebyggande arbetet, garanterar uppföljning och rehabilitering och skapar en mer jämlik vård oavsett var i landet man bor.

När 30 000 svenskar dör årligen kan vi inte stå utan strategi. Vi uppmanar därför regeringen att tillsätta en utredning för en nationell hjärt-kärlstrategi. Nu.

Anders Åkesson, förbundsordförande, Riksförbundet Hjärt Lung

Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-lungfonden

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Klicka här!   
Kommentarer publiceras efter granskning.