DEBATT. Nuvarande regler utestänger personer med ADHD från många befattningar i Försvarsmakten, trots att de har visat kapacitet och potential. Det är både kontraproduktivt och riskerar att strida mot principer om likabehandling.
Oavsett prestation vid kognitiva tester, psykologintervju eller fysiska tester utestängs de därmed från många befattningar där Försvarsmakten skulle kunna ha nytta av deras kompetens
I Försvarsmakten kan personer med diagnosen ADHD (inklusive ADD) få som högst medicinsk tjänstbarhet E eller J, vilket är de lägsta nivåerna som godkänns för militär tjänstgöring. Oavsett prestation vid kognitiva tester, psykologintervju eller fysiska tester utestängs de därmed från många befattningar där Försvarsmakten skulle kunna ha nytta av deras kompetens och möjligheterna till fortsatt engagemang är starkt begränsade.
Forskning visar att variationer i uppmärksamhet och impulskontroll kan medföra svårigheter i vissa miljöer men dessa egenskaper är också kopplade till styrkor som kreativitet, hög energi och förmåga till intensivt fokus i meningsfulla situationer. När det gäller effekterna i militärt sammanhang finns däremot relativt få studier och prestationsförmågan verkar bero på funktionsnivå, förekomst av ytterligare diagnoser och om symtomen kvarstått upp i vuxen ålder, vilket gör ett rent diagnosfilter trubbigt.
I en svensk kontext saknas dessutom evidens för att personer med ADHD generellt skulle vara sämre eller bättre lämpade för arbete inom Försvarsmakten. Ett strikt diagnosbaserat urval riskerar därför att göra Försvarsmakten sämre bemannad genom att utestänga rekryter med stor potential.
Många individer som behövt stöd i grundskolan klarar sig senare utmärkt akademiskt, inom idrott och andra fysiska aktiviteter. Diagnosen ADHD fungerar under skolåren som ett verktyg för att sätta in rätt stöd i tid och hjälpa individen utveckla sina styrkor.
I praktiken är enda sättet att få högre tjänstbarhet att betala cirka 30 000 kronor till en privat vårdgivare för att få diagnosen omprövad
I Försvarsmakten används diagnosen kontraproduktivt: även personer som tydligt visar kapacitet begränsas automatiskt. I praktiken är enda sättet att få högre tjänstbarhet att betala cirka 30 000 kronor till en privat vårdgivare för att få diagnosen omprövad, eftersom den offentliga vården saknar resurser för omprövning, trots att individens prestation redan visar förmåga.
Försvarsmakten har uttryckt att personer med ADHD ska få individuell bedömning. Om utfallet begränsas till de lägsta nivåerna av medicinska tjänstbarhet oavsett testresultat och faktisk förmåga innebär det i realiteten en schablonmässig bedömning. Det väcker frågor om bedömningen är tillräckligt saklig och förenlig med principen om likabehandling. Ett mer ändamålsenligt system skulle fokusera på faktisk prestation och funktion snarare än diagnos.
Det är dags att se bortom diagnosen och fokusera på faktisk kapacitet. En mer nyanserad urvalsprocess skulle stärka rekryteringsbasen och göra det möjligt för Försvarsmakten att ta tillvara den fulla bredden av kompetens och variationer i förmågor som finns i befolkningen.
Vi uppmanar därför Försvarsmakten att genomföra en översyn av de medicinska bedömningsgrunderna för ADHD, med syfte att säkerställa att bedömningarna verkligen bygger på Försvarsmaktens egen prövning och att systemet inte utestänger kompetenta rekryter enbart på grund av diagnos.
Rebecka Astenvald, doktorand och legitimerad psykolog, Uppsala universitet
Lotta Borg Skoglund, docent och överläkare i psykiatri
Eric Donell, ordförande, Riksförbundet Attention
Sophia Eberhard, MD, PhD, chefsöverläkare, BUP Region Skåne, ordförande, Nationella programområdet psykisk hälsa
Carl-Magnus Forslund, överläkare, BUP Skåne, ordförande, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (SFBUP)
Matilda Frick, docent och legitimerad psykolog, Stockholms universitet och Uppsala universitet
Linda Halldner Henriksson, överläkare och docent i barn- och ungdomspsykiatri, vetenskaplig sekreterare, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (SFBUP)
Johan Isaksson, docent och legitimerad psykolog, BUP Uppsala och Uppsala universitet
Johan Lundin Kleberg, docent och legitimerad psykolog, Stockholms universitet
Sebastian Lundström, adjungerad professor och legitimerad psykolog
Greta von Rosen, jurist
Fakta
Så skriver du en debattartikel
Vill du också debattera? Så här gör du om du vill skicka in debattartiklar och insändare till Aftonbladet Debatt.
► Debattartikel:
Skriv runt 3 500 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se
Skicka med bild på dig själv och kontaktuppgifter. Vi läser och svarar så fort vi kan, oftast inom 24 timmar.
► Replik:
Skriv max 2 000 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se
Läs mer