De senaste dagarna har larmen duggat tätt.
Microsoft, amerikanska banker, USA:s underrättelsemyndighet och hela landets avgående flygtrafik har sedan i torsdags på ett eller annat sätt fått hantera olika it-störningar. Även Ikea och den norska oljejätten Equinor har drabbats, och få lär väl ha glömt höstens cyberattack som fick flera svenska livsmedelsbutikers frysar att rusa till 50 grader.
Bara under onsdagen meddelade e-handelsjätten Lyko att företaget blivit hackat, samtidigt som Trafikverket varslade om tågförseningar efter interna telefonistörningar på Göteborgs centralstation. Enligt Politico ska EU-kommissionen ha varit måltavla för en tio dagar lång cyberattack.
I vissa av dessa fall har det bekräftats att det rör sig om cyberattacker. I andra fall ska det handla om tekniska fel.
Oavsett – incidenterna är ovanligt många, och kommer i en tid av geopolitisk osäkerhet och skenande AI-utveckling. Vad är det som egentligen ligger bakom händelserna?
– Jag brukar säga att internet långsamt har blivit en reflektion av världen. Och nu håller kanske världen på att bli en reflektion av internet, säger Christopher Ahlberg, grundare och vd för cybersäkerhetsfirman Recorded Future.
Expertens budskap
Enligt honom är AI och geopolitiska intressen visserligen viktiga ingredienser i det som sker på cyberfronten just nu, men att läget inte är så alarmistiskt som det kan verka. Människor har en tendens att koppla samman orelaterade händelser som inträffar samtidigt för att skapa ett logiskt mönster, säger han.
Christopher Ahlberg, grundare och vd för cybersäkerhetsfirman Recorded Future. Foto: Peter Claesson
– Mitt budskap är: Få inte panik. Det är lite som när man får ont i tån och magen på samma gång, då tror man automatiskt att det hör ihop med varandra. Det finns inga belägg som säger att driftstoppen ska ha berott på samordnade AI-attacker.
Men AI kan ändå ha bidragit till den senaste tidens driftstörningar, tror han – fast på ett annat sätt än många föreställer sig.
Snarare handlar det om AI:s förmåga att granska enorma mängder programkod för att avslöja säkerhetsluckor. Med hjälp av AI kan företag och organisationer nu upptäcka fler säkerhetsluckor i sina system. Det har i sin tur ökat behovet av säkerhetsuppdateringar.
Angriparna får nya möjligheter
Dessa uppdateringar – eller patchar, som det kallas – försöker täppa till ett säkerhetshål, men riskerar samtidigt att orsaka nya tekniska fel och driftstörningar, säger Ahlberg.
– När man ändrar på en programvara blir det ofta fel. Så var det 1980 också. Nu är det bara det att de här systemen hänger ihop mycket mer med varandra.
Det är också sant att AI ger angriparna nya möjligheter, säger Ahlberg. Tidigare behövde kriminella prioritera mål och resurser för varje angrepp, för att till slut hitta ett säkerhetshål. Arbetet är tidskrävande och kostsamt. Med AI kan angriparna automatisera stora delar av arbetet, som dessutom görs outtröttligt dygnet runt.
– Det har alltid varit angriparens fördel – de behöver bara hitta ett hål. Försvaren måste å andra sidan hålla reda på massa hål. Och med den ekvationen går det att argumentera för att AI initialt kommer att göra attackerna värre, eftersom alla IP-adresser i hela världen parallellt är utsatta. Och det kan vara läskigt, säger Christopher Ahlberg.
Katt- och råttalek
Ahlberg tror att företag och organisationer kommer fortsätta att drabbas av ovanligt många driftstörningar ett tag framåt, men om den ”skakiga perioden är sex månader eller sex år” kan han inte svara på. Däremot är han säker på att internet och den digitala infrastrukturen världen byggt upp och förlitat sig på de senaste decennierna kommer att överleva.
Säg att en attack slår ut det svenska betalningssystemet ett par dagar. Riskerar inte det att skada människors tilltro och förtroende för digitala lösningar, även om internet i sig överlever den skakiga perioden?
– Det är ett möjligt scenario, att folk slutar lita på digitala lösningar och i stället gömmer sina kontanter i byrålådan. Men jag tror inte att vi kommer hamna där, även om just Sverige är unikt placerat för att ligga surt till i en sådan situation, säger han och fortsätter.
– Sverige är nästan helt kontantlöst, och beroende av digitala lösningar som Bank-id. Om något händer där, ja, det vore inte bra.
Trots det skakiga läget känner Christopher Ahlberg tillförsikt, och är övertygad om att ”god” AI kommer hjälpa till att besegra den ”onda” AI:n – även om det blir en evig katt- och råttalek mellan angripare och försvarare.
– Det kommer inte bli lätt, men det finns oerhörda möjligheter för den goda sidan att vinna här. På samma sätt som en angripare hela tiden kan ligga på och attackera systemet, kan defensiv AI hela tiden vara där och försvara. Och det är ganska coolt.