En fast läkarkontakt i primärvården och tydlig överlämning från cancervården är viktigt för personer som varit eller är sjuka i cancer, visar två studier från Lunds universitet. En majoritet av de tillfrågade personerna upplever att det finns hinder i kontakten med primärvården – framför allt vad gäller kontinuiteten. 

Drygt 2 100 personer i Södra sjukvårdsregionen besvarade enkäten, som lett fram till två separata studier med fokus på upplevda hinder respektive nöjdhet. Studiedeltagarna hade diagnosticerats med någon av cancerformerna bröstcancer, prostatacancer, lungcancer eller tjock- och ändtarmscancer, 1–2 respektive 5–6 år före undersökningen.

– Resultaten ger en samlad bild av hur deltagarna mår, vilka kontakter de har med primärvården, alltså vårdcentralen, och vilka svårigheter de möter. Nästan alla uppger att de har haft kontakt med vårdcentral sedan cancerdiagnosen, och en stor andel har sökt vård av skäl som är kopplade till cancersjukdomen eller behandlingen, säger Susanna Calling, docent i allmänmedicin vid Lunds universitet och specialistläkare vid Primärvården Skåne och Skånes universitetssjukhus.

De flesta cancerrelaterade kontakterna gällde rutinärenden, framför allt provtagning och hjälp med medicinska hjälpmedel. Kontakter för fysiska eller psykosociala problem till följd av cancersjukdomen var mindre vanliga, men ledde oftare till missnöje.

Två tredjedelar av deltagarna uppgav att de stött på hinder i kontakten med primärvården. Det vanligaste upplevda problemet var bristande kontinuitet, som att inte få träffa samma vårdpersonal vid de olika besöken. Personer med en fast läkarkontakt var oftare nöjda, så även personer som fått en aktiv överlämning från den specialiserade cancervården efter avslutad behandling. 

– Trots detta är det förhållandevis få deltagare som uppger att de har fått en sådan överlämning. Det pekar på ett behov av att förbättra samordningen mellan vårdens olika delar, särskilt för personer som behöver fortsatt stöd och behandling efter cancer, säger Anna-Maria Larsson, docent i onkologi vid Lunds universitet och medicinsk rådgivare vid Regionalt Cancercentrum Syd.

Även personer med samsjuklighet i andra sjukdomar var mindre nöjda. Många upplevde också svårigheter att komma i kontakt med vårdcentralen eller att få en tid. Däremot är det mindre vanligt att deltagarna upplever att vårdpersonalen saknar kunskap om cancer eller intresse för deras problem.

– Det tyder på att svårigheterna till stor del handlar om hur vården är organiserad, snarare än om brister i personalens kompetens eller engagemang, säger Susanna Calling.

Nästa steg i projektet är att pilottesta en modell för strukturerad och aktiv överlämning. Modellen ska ge primärvården bättre förutsättningar att samordna den fortsatta vården utifrån patientens behov, säger forskarna.

Fakta
De aktuella forskningsresultaten kommer från projektet CAPR1S (Cancer patients in primary care southern Sweden) som genomförs av Regionalt cancercentrum syd (RCC Syd) och Primärvården Skåne, Skånes universitetssjukhus, i samarbete med Lunds universitet. Syftet är att öka kunskapen om hälsa, vårdbehov och erfarenheter av primärvården hos personer som lever med eller efter cancer.

Publikationer

Barriers to satisfactory primary care contacts for Swedish cancer survivors: a cross-sectional survey, Scandinavian Journal of Primary Health Care.

Primary care utilization and satisfaction among people with cancer in Sweden: a cross-sectional survey study | BMC Primary Care | Springer Nature Link

Kontakt
Anna-Maria Larsson, docent i onkologi vid Lunds universitet och medicinsk rådgivare vid Regionalt Cancercentrum Syd, anna-maria.larsson@med.lu.se, 072-4660288

Susanna Calling, docent i allmänmedicin vid Lunds universitet och specialistläkare vid Primärvården Skåne och Skånes universitetssjukhus, susanna.calling@med.lu.se, 072-4640728



Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

Taggar: