Efter att yrkanden växlades 18 juni har parterna setts regelbundet sedan efter semestern. Till sist kom man överens om ett avtal som bland annat innebär höjd avsättning till tjänstepension, i den del som kallas flexpension. Från 1 januari handlar det om 1,6 procent av lönen som avsätts, en ökning från 1,5 procent. I oktober nästa år höjs nivån med ytterligare 0,1 procentenheter.
– Om man ser till helheten tycker jag att det är den största frågan som påverkar alla, säger Robert Andersson.
För den som är född 1965 eller tidigare avsätts idag 0,5 procent. Det höjs till 0,6 procent 1 januari och till 0,7 procent 1 oktober nästa år. Dessa personer omfattas däremot av ett delpensionsavtal, som inte gäller för övriga.
Arbetsgivarverkets Andreas Nyström nämner också höjningen av pensionsavsättningar som en framgång.
– Det är en viktig fråga för oss som arbetsgivare både för kompetensförsörjning och attraktivitet för statlig sektor, säger han.
Det finns också en tanke om att avsättningarna ska höjas ännu mer i framtiden. Oklart exakt när det blir, påpekar Andreas Nyström.
– Det var ju ett yrkande från våra motparter att titta på om vi kan höja flexpensionsavsättningen. Då har vi kommit överens om en målnivå på 2 procent och de två första stegen mot denna målnivå tar vi i den här avtalsrörelsen.
Ersättningen för så kallad mertid, alltså när en deltidsarbetande arbetar utanför ordinarie arbetstid, är en annan sak som höjs i och med den nya överenskommelsen. Mertidsersättningen kommer nu nå upp till en nivå som motsvarar den som heltidsarbetande får för att jobba övertid.
Enligt Robert Andersson berör den förändringen akademianställda då en oväntat stor del av den mertidsersättning som betalas ut i staten betalas ut inom högskolan.
– Det var kanske lite förvånande på ett sätt eftersom vi vet att det inte alltid är så att man får ersättning för övertid, snarare jobbar man bara mer än man ska. Det finns ju en del deltidsanställda lärare, till exempel inom de konstnärliga områdena, säger han.
Bland övriga nyheter finns ett nytt avtal om anställning av biträdande lektorer på stiftelsehögskolorna Chalmers och Högskolan i Jönköping. Det motsvarar den reglering i högskoleförordningen som gäller vid de statliga lärosätena.
En skillnad är att ordet ”arbetsgivare” används i det nya avtalet för stiftelsedrivna högskolor, snarare än ”högskola” som i de statliga lärosätenas reglering. Det beror på att skrivningen rent teoretiskt även gäller andra arbetsgivare inom avtalsområdet som inte heller är statliga myndigheter. Den som inte blir befordrad till lektor vid ett statligt lärosäte så småningom kan överklaga. Vid stiftelsedrivna högskolor ger den nya överenskommelsen i stället en möjlighet att införa en intern ordning för anställda som vill få sin sak prövad, just eftersom de inte är statliga myndigheter.
– Egentligen är det en kopia av förordningen i de här bestämmelserna. Ingången var att de här lärosätena ska få samma förutsättningar som de statliga. Egentligen är det bara lite nyanser som skiljer, säger Robert Andersson.
I det nya centrala kollektivavtalet finns också en punkt om att höja semesterlönegarantin. Från årsskiftet blir den 1 709 kronor per semesterdag, en förändring som gäller de som tjänar under 33 576 kronor per månad.
Andra nyheter i och med överenskommelsen mellan parterna är ett partsgemensamt samarbete om hållbar arbetsmiljö, som ska pågå till 2028. En arbetsgrupp kring sjukfrånvaro får också i uppdrag att göra en arbetsmiljöundersökning i statlig sektor samt sammanställa forskning i ämnet.
Andreas Nyström är nöjd med den lösning parterna kom fram till.
– Stiftelsehögskolorna, primärt Jönköping och Chalmers, har ett behov av att kunna anställa biträdande lektorer på samma sätt som man har i högskoleförordningen. Som vi förstår också utifrån forskningspropositionens särskilda medel som kommer att läggas på biträdande lektorer så tyckte vi att det var en bra lösning att teckna ett avtal kring, säger han.
Det nya kollektivavtalet innehåller också ett partsgemensamt samarbete kring hållbar arbetsmiljö, som ska pågå till 2028. En arbetsgrupp kring sjukfrånvaro får också i uppdrag att göra en arbetsmiljöundersökning i statlig sektor samt sammanställa forskning i ämnet.
Inom ramen för det arbete som görs i Partsrådet ska även ett arbete inledas på området säkerhet och beredskap.
– Vi hade många yrkanden som handlade om säkerhet och beredskap, beredskapsövningar och bestämmelser för dem. Det är ett sjok som jag är väldigt nöjd med att vi, tillsammans med våra motparter, har kommit framåt i inom den här avtalsrörelsen, säger Andreas Nyström.