POLITISK KOMMENTAR “Shutdown” eller inte – utgången är redan given. Kapitalet och dess schackpjäser i form av grälande politiker kommer att “lösa” krisen när uppgörelsen gynnar kapitalet. Poängen med spektaklet är inte att lösa något åt arbetarna, utan att flytta blicken från den verkliga dagordningen: fortsatt nedskärningspolitik, accelererande fascisiering och upprustning inför större krig.

I Washington iscensätter de två borgerliga blocken ännu en ritualiserad dragkamp. Under tiden skickas hundratusentals statsanställda hem utan lön eller tvingas arbeta gratis; museer, parker och folkliga institutioner stryps först – medan kontrakten till militär-industriella komplexet rullar vidare. Att till och med Frihetsgudinnans låga riskerar att slockna blir då en talande bild: “friheten” släcks först där den är som mest folklig, aldrig där den är som mest profitabel.

Den så kallade shutdownen inte ett “misstag” i systemet – den är själva systemets arbetsmetod. Den används för att:

  • pressa fram “nödvändiga” nedskärningar i välfärd, utbildning och offentlig service,

  • disciplinera statsanställda och fack genom lönebortfall och osäkerhet,

  • naturalisera undantagstillståndets logik (”det finns inga pengar”) samtidigt som militäranslagen och polisapparaten undantas,

  • gömma den pågående imperialistiska upprustningen bakom inhemsk budgetteater.

Detta är fascisering i praktiken: ett allt hårdare klassherravälde där staten centraliserar tvångsmedel, kriminaliserar protester, skär ned sociala rättigheter – och skär upp krigsbudgeten. Både demokrater och republikaner förblir lojala mot samma intresse: monopolkapitalets behov av profit och global maktprojektion.

Arbetarklassens svar kan inte vara att hoppas på “ansvarsfulla kompromisser” mellan kapitalets fraktioner. Svaret är organisering och motstånd: facklig samling, politisk självständighet från de borgerliga partierna, och en bred anti-krigskampanj som kopplar ihop kampen mot nedskärningar hemma med motstånd mot imperialistiska äventyr utomlands. Vår uppgift är att avslöja skådespelet, försvara strejk-, mötes- och yttrandefriheten, och samla en enhetsfront mot krigspropagandan, rustningspolitiken och den sociala nedrustningen.

Kapitalismen föder krig – låt oss bygga fred.

Josef Brant


Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut