Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Finland, och varje år insjuknar runt 5 000 kvinnor. Forskare i Åbo har lärt sig mycket om bröstcancer genom att studera bröst som donerats av patienter.
Öppna bildvisare
Emilia Peuhu och Pauliina Hartiala har i flera år samarbetat kring en klinisk studie, där man använder sig av donerad bröstvänad för att lära sig mer om hur bröstcancer sprider sig. Bild: Arash Matin / YleLyssna (du hör en artificiell röst) 5:04
För en utomstående som stiger in i Emilia Peuhus laboratorium i Åbo kan det ta en stund att förstå vilken typ av forskning man håller på med här, men då man får syn på de bröstformade krukorna på hyllan inser man vad det handlar om. I laboratoriet arbetar ett team forskare med att lära sig allt de kan om hur bröstcancer och bröstvävnad fungerar.
Peuhu är Sigrid Jusélius seniorforskare och gruppledare vid institutet för biomedicin vid Åbo universitet. Hon har länge arbetat med just bröstcancerforskning. Eftersom bröstcancer är så pass vanligt så känns det också meningsfullt att kunna hjälpa till på sitt eget sätt, säger Peuhu.
– Vi är till exempel intresserade av hur bröstvävnadens uppbyggnad påverkar hur cancer växer i den. Vi tittar också närmare på varför cancer sprider sig, och hur den gör det.
En viktig del av Peuhus forskning handlar i dag om att undersöka donerad bröstvävnad. Det här är en del av en klinisk studie som forskarna har arbetat med i ungefär sex år, och studien har gett resultat. Till exempel har man tagit fram nya detaljer i hur bröstens anatomi fungerar, och hur vävnaden påverkar hur cancer sprider sig. Forskningen visade att fettvävnad i brösten kan hindra cancertillväxt och spridning som kan leda till metastaser, det vill säga nya tumörer på andra ställen i kroppen.
Emilia Peuhu leder en forskningsgrupp som tittar närmare på hur bröstcancer sprider sig och hur bröstvävnad är uppbyggd.
Vävnaden har donerats av bröstcancerpatienter eller patienter som genomgått en bröstförminskning. Inom studien samarbetar man med andra avdelningar, till exempel plastikkirurgiska avdelningen vid ÅUCS och patologen.
Peuhu berättar att bröstvävnad är intressant att studera också ur en biologisk synvinkel. Bröst förändras flera gånger under livet, till exempel under puberteten och om man blir gravid och ammar, och vävnaden har en fantastisk förmåga att omforma sig.
– Den här förmågan kan också vara en akilleshäl som leder till att det lättare kan uppstå cancer, säger Peuhu.
Öppna bildvisare
I Emilia Peuhus laboratorium arbetar flera forskare. Bild: Arash Matin / YleTacksamma patienter
Pauliina Hartiala, överläkare vid den kirurgiska avdelningen vid ÅUCS, träffar regelbundet bröstcancerpatienter. En del av hennes jobb är att operera kvinnor som redan har fått behandling mot bröstcancer och ska genomgå en bröstrekonstruktion. Hartiala är också en av dem som samarbetar med Peuhus labb kring bröstcancerforskning, och hon driver också en forskningsgrupp vid Åbo universitet där man till exempel studerar biverkningar som kan uppstå vid bröstcancerbehandling.
– När vi opererar stöter vi på mycket ärrvävnad som bildats efter behandling, ibland så mycket att patienten inte kan lyfta armen ordentligt. Det är precis den här typen av vävnad som undersöks här i laboratoriet, och ju mer vi lär oss desto bättre kan vi behandla det, säger Hartiala.
Pauliina Hartiala gör regelbundet bröstrekonstruktioner, och berättar att alla patienter man frågat har velat donera överbliven bröstvävnad till forskningen.
Hartiala berättar att de patienter hon träffar oftast är nöjda med vården de har fått. Då man hunnit så långt att man träffar plastikkirurgen för att diskutera en rekonstruktion kan det ändå vara första gången man på allvar hinner fundera på vad man egentligen har gått igenom, berättar Hartiala.
– En del blir lite ställda i det här skedet. Då man får en cancerdiagnos är det som att hoppa på ett tåg, man hinner inte tänka så mycket, och då man sedan ska börja hoppa av tåget kan det väcka många känslor. En del upplever rädsla för att cancern ska komma tillbaka, och vissa kan ha biverkningar efter behandlingen. Men många känner ändå stor tacksamhet.
Öppna bildvisare
Ju mer man förstår om olika typer av cancer desto bättre kan vården anpassas till varje patient. Bild: Arash Matin / YleNya behandlingsformer träder fram
Även om dödligheten har sjunkit när det gäller bröstcancer, och forskningen hela tiden går framåt, så finns det såklart fortfarande utmaningar att lösa. Det som gör cancer till en farlig sjukdom är att den sprider sig och skapar metastaser på flera ställen i kroppen, säger Peuhu.
– Om vi lär oss att förstå varför och när vissa tumörer sprider sig så kan vi erbjuda vård som passar just för den typen av cancer som patienten har drabbats av. En del av det här är också att förbättra diagnostiken, om vi hittar cancern i ett tidigare skede är risken mindre att den hinner sprida sig.
Både Peuhu och Hartiala betonar att det är viktigt att patienter får den vård som passar just deras typ av cancer, och forskare utvecklar tiden nya behandlingsformer. När det gäller bröstcancer så utvecklas till exempel så kallade immunonkologiska behandlingar, som kan fungera effektivt för vissa patienter, men inte för alla. Tanken med behandlingen är att stärka kroppens egna skyddsmekanismer mot cancer.
– I framtiden kommer vi också förhoppningsvis kunna göra mera tester för att kunna skräddarsy behandling, säger Hartiala.
– Den här typen av omfattande genprofilering testar vi redan i ett biobankprojekt tillsammans med andra cancercenter i Finland. Det tar ännu tid innan den här metoden kan användas kliniskt, men det är den riktningen vi är på väg i, tillägger Peuhu.