Publicerad 7 okt 2025 kl 06.10
Regeringen är rätt ute och kritikerna har fel. Det är inte rimligt att leva på försörjningsstöd år efter år.
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö.
Foto: Jonas Ekströmer / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Regeringens nya bidragsreform har fått kritik.
Foto: Henrik Montgomery / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Socialdemokraterna i Malmö kritiserar förslaget.
Foto: Christine Olsson / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister.
Foto: PELLE T NILSSON / SPA SPA | SWEDISH PRESS AGENCY
Öppna bild i helskärm
Bidragsreformen var utskälld redan på förhand. När den lanserades blev kritiken ännu fränare.
– Fattiga barn blir ännu fattigare, sa Katrin Stjernfeldt Jammeh, socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö, i en SVT-debatt mot socialförsäkringsminister Anna Tenje på söndagskvällen, och syftade på regeringens bidragstak.
Det är en av tre delar i den stora reform som regeringen nu presenterat. Bidragstaket är det mest kontroversiella.
Det är värt att ta Malmöbossens invändningar på allvar. Kritiken missar dock poängen.
Försörjningsstöd är ingen lyxtillvaro. Ensamstående utan barn får 5 000 – 6 000 kronor i månaden. Men bidrag kan staplas på varandra. En familj med fem barn som får ut maxbelopp kan få drygt 46 000 kronor, helt skattefritt, tack vare bostadsbidrag och flerbarnstillägg.
Att börja arbeta till den lägsta lönen i Kommunals kollektivavtal skulle inte vara särskilt lönsamt. Liksom med pensionerna är det sunt om det finns ett respektavstånd mellan den som försörjer sig själv och den som lever på skattebetalarna.
Utan den principen riskerar välfärdsstaten att förvandlas till ren välgörenhet. I längden urholkar det hela systemet.
Även del två i reformen har risats: kvalificering till välfärden. För att få full rätt till den svenska välfärdsstatens förmåner, som barnbidrag, föräldrapenning på grundnivå och bostadsbidrag, ska icke-medborgare ha bott i Sverige i fem år. Även ekonomiskt bistånd får kvalificeringskrav. Den som har ett jobb kan komma in snabbare. Kommunerna ska fortsatt kunna ge nödbistånd i akuta fall.
Detta skapar andra klassens medborgare, menar forskare i socialt arbete. Men det är vettigt att det är skillnad mellan att vara medlem och att inte vara det, både gällande skyldigheter, som att göra värnplikt, och välfärdsförmåner.
Utan den principen riskerar välfärdsstaten att förvandlas till ren välgörenhet. I längden urholkar det hela systemet. Legitimiteten kan ta skada av att den som just satt sin fot i Sverige får samma rätt till äldreförsörjningsstöd och bostadsbidrag som den som bott här länge och är en del av samhället. Generösa bidrag till alla är också en ”pull-faktor” för invandring av en typ som Sverige av integrationsskäl måste hålla nere.
Del tre i regeringens reform är den minst kontroversiella: det nationella aktivitetskravet. Personer med försörjningsstöd ska bli skyldiga att delta i sysslor som ökar chansen att få ett jobb, som språkstudier, eller göra praktik på kommunen.
Verkningslöst, säger IFAU med flera. Det hjälper inte personer som står mycket långt från arbetsmarknaden.
Men kritikerna missar ett centralt syfte.
Årligen betalas nästan 97 miljarder kronor ut i svarta löner i Sverige, enligt Skatteverkets uppskattningar. Hur många av ”löntagarna” som också får bidrag finns ingen statistik på, av uppenbara skäl. Men det är troligt att en del av dem som jobbar svart drygar ut inkomsterna med försörjningsstöd. Ett aktivitetskrav gör det svårare.
Regeringens bidragsreform kommer inte att trolla bort arbetslöshet, svartjobb och ekonomiskt utanförskap. Detaljer kan diskuteras. Men att ställa högre krav är rätt.
LÄS MER: Vänstern är jättearg – men vet inte på vad
