Att leva med afasi innebär en ständig kamp för delaktighet. För att bryta isolering och ge fler ett aktivt liv krävs lättillgänglig språklig rehabilitering. Därför behövs fler logopeder i primärvården.
En av tre som överlever stroke får afasi – omkring 8 000 personer varje år. Afasi är ett allvarligt kommunikationshinder som påverkar tal, språk, förståelse, läsning och skrivande. 50–70 procent drabbas också av depression.
Rehabiliteringen är långvarig, ofta livslång. Socialstyrelsens riktlinjer säger att den ska vara intensiv, minst fyra timmar i veckan under återkommande perioder. Logopeder är de som har kunskap att behandla afasi, ge språklig träning och psykosocialt stöd. Kontinuerlig logopedrehabilitering är avgörande för delaktighet och för att förebygga psykisk ohälsa och suicid.
I dag varierar vården kraftigt beroende på bostadsort. I stora delar av landet upphör behandlingen när patienten skrivs ut från sjukhuset. Primärvården får ansvar – men där saknas ofta logopeder i teamen. Resultatet blir att personer med afasi lämnas utan den långsiktiga träning som krävs för att återfå kommunikationsförmåga.
Vi kräver att:
• Fler logopeder anställs i primärvården. Sjukhuset ger akuta insatser, primärvården måste ta över det långsiktiga stödet inom reformen God och nära vård.
• Evidensbaserad, individanpassad rehabilitering ges både enskilt och i grupp.
• Digital logopedrehabilitering byggs ut i glesbygd.
Eija Räty
ordförande Afasiföreningen i Stockholms län
Sibylle Dillström
ordförande Logopedförbundet region Stockholm
Lilian Larsson
förbundsordförande Afasiförbundet
Kerstin Wiström
förbundsordförande Logopedförbundet