Publicerad 8 okt 2025 kl 06.00

När politiken styrs av kalendern blir resultatet ryckigt, dyrt och ogenomtänkt.

Regeringen har blivit förtjust i reformer som bara gäller en begränsad tid.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Det är klackarna i taket i byggbranschen – åtminstone den del som ägnar sig åt att renovera och bygga ut hem och fritidskåkar. Förklaringen är enkel: den 12 maj höjdes subventionsgraden för rotavdraget från 30 till 50 procent.

Denna förstärkning har massor med goda följder, hävdar regeringen. Det centrala argumentet är att man vill stödja byggbranschen under en seg lågkonjunktur. Men kan även minska svartarbetet och öka arbetsutbudet, alltså få kirurger att bliva vid sin skalpell i stället för att vara hemma och installera nya fläktar eller väggfasta toaletter. 

För den som får tag i en hantverkare före nyårsafton vill säga. Höjningen är nämligen bara tillfällig. Den 1 januari sänks subventionen igen. Då är boomen över för den här gången.

Rot har kommit och gått och modifierats i decennier eftersom det har använts som konjunkturstabilisator. Men Tidö använder modellen med tillfälliga reformer på fler områden. 

Exakt ingen svensk kommer att uppskatta det, vare sig hen tillhör hummer- eller fiskbullesegmentet.

Centerpartiets älsklingsreform ”sänkt arbetsgivaravgift för unga” ska återupplivas. Fast bara från 1 april 2026 och 17 månader framåt.  

Ungdomsarbetslösheten är förvisso hög, men sänkt arbetsgivaravgift är ett dyrt sätt att skapa relativt få jobb. Dessutom brukar ungas arbetslöshet vara kortvarigare än äldres. Och de anställningar som subventionerades under allianstiden hade sannolikt blivit av ändå, menar Institutet för arbetsmarknadspolitisk utveckling.  

Och varför gäller sänkningen just till sista september 2027? Varför är allt annorlunda i oktober? Har man slumpmässigt dragit datumet ur en hatt? 

Men den tillfälliga reform som vinner dumstrutspriset är halveringen av matmomsen, som ska gälla mellan 1 april nästa år och nyårsafton 2027. 

Maten har blivit dyrare de senaste åren men låginkomsthushålls köpkraft skulle kunna stärkas med höjda bidrag – för halva kostnaden. Och sänkningen skapar en massa gränsdragningsproblem. Hämtmat får till exempel lägre moms än att äta på restaurangen. 

Det ter sig också som ett stort vågspel att fördubbla matmomsen igen, vare sig det sker nyårsdagen 2028 eller något annat datum. Exakt ingen svensk kommer att uppskatta det, vare sig hen tillhör hummer- eller fiskbullesegmentet.

Konstruktionen framstår som följden av en intern Tidö-kompromiss: SD fick lite billigare mat men tvingas i gengäld gå med på en solnedgångsklausul.

Koalitionsregeringar leder oundvikligen till kompromisser och kanske har pandemin, med sina kortlivade speciallagar, bidragit till utvecklingen. Men trenden att införa dåliga reformer mellan slumpmässiga datum är hursomhelst riktigt usel. I stället för långsiktighet får vi ryckighet och i stället för välbehövliga, rejäla reformer – som en skattereform – får vi ett duttande som förvärrar röran. 

Sätt ett slutdatum för denna trend, förslagsvis den 8 oktober 2025.

LÄS MER: LEDARE: Bara byråkrater älskar Jimmies korv-reformLÄS MER: LEDARE: Svantessons budget badar i baconflott