När Kiruna 2018 beslutade att bygga ett nytt badhus var ambitionen hög. Budgeten sattes till 360 miljoner kronor. Det är mycket pengar för en kommun med 22 000 invånare, men politikerna räknade med att turismströmmar skulle göra projektet lönsamt – och sätta tätorten på kartan.
Sju år senare är byggnaden fortfarande inte slutbesiktigad och godkänd. Notan har passerat 1,37 miljarder kronor – över 60 000 kronor per Kirunabo hittills.
Ytterligare en kallsup fick de i somras då kommunen meddelade vilka priser som ska gälla när badet väl öppnar: 140 kronor för vuxna, 90 för ungdomar och 60 för barn.
– Får jag svära? Bullshit! Det är dyrt, idiotiskt och för stort för vår stad, sa tonåringen Love Fredriksson till SVT.
Men en annan Kirunabo, Anneli Granmyr, var av en annan uppfattning.
– Spännande, det ska bli jättebra när det blir färdigt, sa hon i samma inslag och tillade att priserna var rimliga:
– Inte så farligt. Det kostar ju mycket att äta ute också.
Vad SVT däremot inte berättade var att Granmyr är enhetschef på Kiruna kommun. Och hennes arbetsgivare har mycket att svara för. Historien om badhuset är nämligen ett monument över kommunal misshushållning.
Revisorerna: Var fjärde tidsstämpling ogiltig
Revisionsbyrån KPMG kom nyligen ut med sin slutrapport om badhusbygget där man kan följa projektet. Och miljonrullningen. Kiruna kommun var (och är) byggherre och när upphandlingen var klar anlitades byggjätten Peab som huvudentreprenör för mark och bygg. Caverion fick ansvar för bland annat el-, vvs- och vattenreningsinstallationer.
Midnattssolsbadet, simhallen i Kirunas nya centrum. Foto: Fredrik Sandberg / TT
Revisorerna har gått igenom Peabs fakturor, dagböcker och den elektroniska personalliggare, kallad ID06, där alla som arbetar på bygget ska registrera in- och utpassering på arbetsplatsen. Resultatet är bedrövligt: Av drygt 3 100 tidsstämplar var 786 – var fjärde – ogiltig. Detta trots att Peab redan tidigare hade blivit uppmärksammade om problemet och därför hade installerat snurrgrindar.
De bristande rutinerna innebär att det inte gick att fastställa vem som faktiskt varit på plats eller hur länge de har arbetat. En underentreprenör hade fakturerat 4 772 timmar, men bara 2 334 timmar gick att styrka via ID06. En annan hade över 60 procents ogiltig fakturering. KPMG noterar även överträdelser av arbetstidslagen – minst tio personer hade arbetat mer än 208 timmar på fyra veckor, långt över heltidsnormen.
Kommunen kände till felen sedan tidigare
Fokus kan nu berätta att kommunen gjorde en egen intern granskning redan 2022. Den visade omfattande avvikelser mellan fakturerade och registrerade timmar. Avvikelserna var så återkommande att kommunen konstaterade att systematiken kunde ”indikera medvetna fel”.
Fokus har även funnit en skrivelse till både Arbetsmiljöverket och Skatteverket redan i februari 2023 där det framgick att endast 23 procent av de timmar som Peabs underentreprenörer hade fakturerat återfanns i ID06 – hos vissa av entreprenörerna var det så lite som 2 till 15 procent.
När kommunen konfronterade Peab med siffrorna tonade bolaget ner problemen. I möten och mejl hävdade företaget att ”ID06 inte är en stämpelklocka” och att ansvaret låg hos underentreprenörerna. Peab hänvisade till att Skatteverket hade gjort platsbesök utan anmärkning. Men Skatteverket och Arbetsmiljöverket tittar bara på hur det ser ut just vid tidpunkten för besöket.