Publicerad 8 okt 2025 kl 18.00Uppdaterad kl 20.13
Det går att sammanfatta Socialdemokraternas skuggbudget med ett ord. Ledtråd: Det är inte ”topptalang”.
Socialdemokraterna har lagt fram sin skuggbudget. Här kongress i Göteborg.
Foto: HANNA BRUNLÖF
Öppna bild i helskärm
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.
Foto: HANNA BRUNLÖF
Öppna bild i helskärm
S drömmer om gammal industripolitik. Här Thage G Peterson, industriminister -82.
Foto: HANS T DAHLSKOG / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
S ekonomisk-politiske talesman Mikael Damberg
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Någon industrikansler eller innovationskatapult blir det inte. Men den som suktar efter hederlig socialdemokratisk näringspolitik kommer inte att bli besviken av Socialdemokraternas skuggbudget.
Det uppmärksammar många problem i svensk ekonomi. Tillväxten är för låg, företagen saknar kompetens, allt för många är arbetslösa. Därför måste investeringarna i Sverige öka, företagen växa och internationella topptalanger lockas till landet.
S beskyller regeringen för att vara passiv. Kaxigt säger de att Tidöpartierna i sin ”avskedsbudget” inte förmår fixa Sveriges problem. Själva vill de se en ”tillväxtpakt” med näringslivet.
Men det S-politiken främst kommer att leda till är växande pappershögar på myndigheterna.
För även om det finns mycket bra politik, som satsningar på yrkeshögskolan och snabbare tillståndsprocesser, är nyckelordet i pakten… trumvirvel… några småskvättar i bidrag.
300 miljoner ska gå till en AI-satsning. 100 miljoner går till förvaltningsmyndigheten Vinnova, för satsningar på ”ny teknik”.
Utöver detta vill S lägga en halv miljard på Industriklivet, som är ett bidragsprojekt till gröna företag. Det har nyligen dömts ut av Riksrevisionen som ineffektivt, otydligt och föga transparent.
Det är skattepengar rakt i ner en grumlig sjö.
Men Socialdemokraterna är övertygade om att staten vet bäst vad näringslivet behöver. Det krävs ”[…]att vi vågar peka ut teknologier som är särskilt viktiga för Sveriges konkurrenskraft”, skriver partiet.
Nej, någon ’offensiv och framåtblickande näringspolitik’ kommer S inte med. Skuggbudgeten är en titt i backspegeln.
Trots att S strösslar med ord som ”framtidsteknik” är deras budget ett steg mot 1970- och 80-talens industripolitik, med statliga stöd som inte gjorde någon nytta.
Exempel finns också i närtid, som när skuggfinansministern Mikael Damberg nollade elskatten för amerikanska techjättar. Som näringsminister ringde han till och med upp tech-killarna borta i Amerika.
Dambergs fjäsk kostade skattebetalarna en miljard. Cirka 50 jobb skapades.
Om Socialdemokraterna på riktigt vill bli ett parti som värnar svensk tillväxt måste de tänka om. En bra start är att inte förespråka politik som aktivt kommer att försämra ekonomin, som förslaget att återinföra värnskatten, nu kallad beredskapsskatt.
Även efter att värnskatten togs bort har Sverige de näst högsta marginalskatterna bland alla OECD-länder. De höga skatterna på arbetsinkomst skadar ekonomin. Det påtalas av forskare gång på gång, senast av Produktivitetskommissionen.
Men Socialdemokraterna skulle aldrig släppa besattheten av att högbeskatta ”de rika” – som de eftertraktade topptalangerna – eftersom det går emot deras ideologi.
Mot ideologin är också att fixa bostadsmarknaden. Tillsammans med en havererad skattepolitik är det ett sänke för svensk tillväxt. Det tror S kunna lösa med att ösa in mer bidrag i den sönderreglerade hyresmarknaden: åtta miljarder till byggbolagen.
Nej, någon ”offensiv och framåtblickande näringspolitik” kommer S inte med. Skuggbudgeten är en titt i backspegeln.
LÄS MER: LEDARE: Magda laddar sin bidrags-bazookaLÄS MER: Vänstern är jättearg – men vet inte på vad
