- Karin Rystedt
- med dr, distriktsläkare, Bräcke Vilans vårdcentral, Skara; Centrum för antibiotikaresistensforskning (CARe), avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet; Strama Västra Götaland
- Gunnar Jacobsson
- docent, överläkare, infektionskliniken, Skaraborgs sjukhus, Skövde; Centrum för antibiotikaresistensforskning (CARe), avdelningen för infektionssjukdomar, institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet; Strama Västra Götaland
Referat. Det saknas studier om hur antibiotikabehandling av streptokocktonsillit påverkar smittspridning och incidens av olika infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) i samhället.
Annons
Kortare behandlingstid vid streptokocktonsillit ger likvärdig symtomlindring, men en lägre grad av bakteriell eradikering. En svensk randomiserad kontrollerad studie fann att den bakteriella eradikeringen var 80,4 procent och 90,7 procent vid 5 respektive 10 dagars behandling med penicillin V [1]. Huruvida denna skillnad har någon betydelse för smittspridningen av GAS är inte tidigare undersökt.
I en ny studie undersöker Bloomfield et al om det är någon skillnad vid 5 respektive 10 dagars antibiotikabehandling av streptokocktonsillit avseende förekomst av recidiv, komplikationer, sjukhusinläggningar och antal nya fall av streptokocktonsillit i samma hushåll [2].
I studien jämförs data före och efter ändrad behandlingsrekommendation på Nya Zeeland. Även där är penicillin V rekommenderat förstahandspreparat, men i stället för snabbtest används svalgodling för att verifiera förekomsten av GAS. Laboratoriet svarar ut resultatet från svalgodlingen tillsammans med en behandlingsrekommendation. Patienter med riskfaktorer för akut reumatisk feber rekommenderas fortsatt 10 dagars behandling, men för övriga är det i första hand 5 dagars behandling med penicillin V som rekommenderas.
Studien inkluderade 851 patienter före och 1 746 patienter efter ändrad rekommendation, samtliga utan riskfaktorer för akut reumatisk feber.
Analysen fann inga skillnader inom 30 dagar avseende recidiv, komplikationer, sjukhusinläggningar eller antal streptokocktonsilliter i hushållet vid olika behandlingslängd.
Författarna argumenterar för att det är pragmatiskt och kliniskt relevant att undersöka smittspridning genom att analysera antalet fall med odlingsverifierad streptokocktonsillit i samma hushåll. En svaghet med studien är att de patienter som erhöll behandling direkt utan att invänta odlingssvar exkluderades från undersökningen. Denna patientgrupp utgjorde hela 40 procent av dem som antibiotikabehandlades och kan ha haft kraftigare symtom. Symtombördan hos patienterna skulle kunna påverka smittspridningen, men detta undersöktes inte.
Epidemiologin för GAS i Nya Zeeland skiljer sig från den i Sverige, särskilt vad gäller förekomsten av immunologiska komplikationer. Även handläggningen har skillnader. Men studien är intressant i ljuset av att den svenska behandlingsrekommendationen ändrats från 10 dagars till 5 dagars behandling med penicillin V för många patienter med streptokocktonsillit.
Referenser
- Skoog Ståhlgren G, Tyrstrup M, Edlund C, et al. BMJ. 2019;367:l5337.
- Bloomfield M, Reed H, Todd S, et al. Open Forum Infect Dis. 2025;12(7):ofaf323.
Läs mer