Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.
Bild: Jennifer Granqvist/SPT
Hela familjens liv förändras när ett barn insjuknar psykiskt. Föräldrarnas parrelation sätts på prov, arbetslivet påverkas, den ekonomiska situationen försämras och samspelet i familjen blir svårare.
En av de största utmaningarna är en splittring av vården. Hjälp finns, men att få tillgång till den är plågsamt svårt för många familjer. Nödvändiga stödformer såsom skolans stöd, medicinering och socialtjänst är ofta uppdelade och kräver samordning mellan olika aktörer. När ingen har ett helhetsansvar krävs i praktiken ett projektledarskap av föräldrarna.
Föräldrar är inte åskådare – de är ofta en central del av barnets eller den ungas återhämtning. Enligt färska resultat från MiPA 2.0-enkäten uppgav 86 procent av föräldrarna att de hade hjälpt sitt barn att få vård, och nästan en tredjedel hade gjort det i ännu större utsträckning än tidigare.
Annons
Annons
Varje anhörig till en person med psykisk sjukdom har rätt till stöd för egen del.
Föräldrarnas synpunkter och erfarenheter kan stödja vårdprocessen. Återhämtning kräver att hela familjen beaktas, samt ett starkt och förstående nätverk som stöder föräldrarna.
Familjen lever inte utifrån de villkor en enskild diagnos ställer, utan vardagen är en helhet där allt påverkar allt. Om ett barn är sjukt får de andra syskonen lätt mindre uppmärksamhet. Föräldrarna kan splittras: Den ena hanterar krisen medan den andra försöker se till att vardagen fungerar. Offentliga tjänster erbjuder dock sällan stöd till hela familjen – trots att det är just det som behövs.
Psykisk ohälsa hos ett barn eller ung person väcker stor oro, rädsla och osäkerhet hos föräldrarna. Det är viktigt att föräldrarna får tydlig och aktuell information i rätt tid om både sjukdomen, behandlingsalternativ och återhämtning. Samtidigt behöver de bli lyssnade på, få samtalsstöd och möjlighet till kamratstöd.
Förälderns behov av stöd slutar inte när barnet får vård, utan stödinsatserna måste finnas med genom hela processen. Organisationen Finfami stöttar föräldrar så länge behovet finns.
Att upprätthålla hopp är inte lätt när framtiden känns oklar. Men det är ändå livsviktigt – för barnet som kämpar med sin roll och sin ork, och för föräldern som måste orka även när krafterna är slut.
Annons
Förståelse och acceptans är grunden till allt. Psykisk sjukdom är inte någons fel – varken barnets eller förälderns. Det gör ingen till en dålig människa, utan är en del av att vara mänsklig. Det behövs mer kunskap, men framför allt en attitydförändring: psykisk ohälsa får inte vara skamfyllt, och ansvaret för att klara av situationen får inte lämnas på enskilda familjers axlar.
Som samhälle måste vi göra mer, så att familjer inte behöver bli ensamma. Varje barn och ungdom har rätt att bli sedd och bemött som en hel människa – inte bara som ett symtom eller en diagnos. Och varje anhörig till en person med psykisk sjukdom har rätt till stöd för egen del.