Gonorré och sjukdomar i mag-tarmkanalen blir svårare att behandla på grund av ökad antibiotikaresistens, visar en ny rapport från Världshälsoorganisationen.
Öppna bildvisare
De antibiotikagrupper som finns att ta till som en sista utväg när inget annat biter är dyra och svåra att få tag på, i synnerhet i låg- och medelinkomstländer. Bild: True Images / AOPLyssna (du hör en artificiell röst) 3:39
Världshälsoorganisationen WHO slår larm om att den tysta pandemin – antibiotikaresistensen – breder ut sig ytterligare.
År 2023 var en av sex vanliga bakteriella infektioner resistenta mot antibiotikabehandlingar.
Rapporten GLASS (Global antibiotic resistance surveillance report 2025) från WHO innehåller uppskattningar av förekomsten av resistens mot 22 antibiotika.
De antibiotika som undersöks används för att behandla infektioner i urinvägarna, mag-tarmkanalen och blodet, och vid behandling av gonorré.
Åtta vanliga bakteriearter, däribland Escherichia coli och pneumokocker, undersöks i rapporten.
Mellan år 2018 och 2023 steg resistensen i 40 procent av de kombinationer av bakterier och antibiotika som studerades.
Värst är situationen i WHO:s regioner Sydostasien och östra Medelhavet. Där är en av tre bakteriella infektioner resistent mot antibiotika.
I den afrikanska regionen var en av fem bakteriella infektioner resistent mot antibiotika.
Gramnegativa bakterier utgör det största hotet
Gruppen gramnegativa bakterier blir allt farligare.
Bland dem är E. coli och Klebsiella pneumoniae de som är mest resistenta mot antibiotika. De orsakar ofta svåra blodinfektioner som kan leda till sepsis och organsvikt.
Nu är över 40 procent av E. coli och över 55 procent av Klebsiella pneumoniae resistenta mot cefalosporiner av tredje generationen. Det är den antibiotikagrupp som vanligen används för att behandla infektioner orsakade av de här bakterierna.
I Afrika är över 70 procent av de här bakterierna resistenta mot den här antibiotikagruppen.
Öppna bildvisare
För drygt ett år sedan antog FN en ny deklaration för att ta krafttag mot den allt mer hotande antibiotikaresistensen i världen. Bild: Ingvar Björk
Resistens mot karbapenemer, en antibiotikagrupp som används när andra antibiotika inte fungerar, ökar också. Det här begränsar behandlingsalternativen ytterligare.
Bättre täckning – men stort mörkertal
Antalet länder som deltar i studien har ökat mycket. År 2023 deltog 104 länder, år 2016 bara 25.
Ändå lyckades bara 48 procent av länderna rapportera data till undersökningen 2023.
Dessutom har ungefär hälften av länderna som rapporterat data brister i systemen, vilket gör resultaten mindre tillförlitliga.
Många av de mest drabbade regionerna kunde inte rapportera om sin situation på grund av bristande övervakning.
Kött, resor och slarvig antibiotikaanvändning
Orsaken till att antibiotikaresistensen ökar är främst överanvändning och felanvändning av antibiotika. På många håll i världen är antibiotika lätt att få tag på och kan köpas receptfritt.
I många länder används antibiotika också inom köttindustrin för att få djur att växa snabbare och hållas friska i trånga utrymmen, vilket gör att antibiotikarester hamnar i maten.
Resandet är också en faktor. De som reser kan få med sig resistenta bakterier från utlandet och sprida dem när de återvänder hem.
I augusti rapporterade Svenska Yle om att det finns hopp om ett ljus i tunneln, då forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm lyckades få antibiotika att fungera mot den resistenta bakterien pneumokocker.