Bild:
Rubrik:
Niklas Björkström. Foto: Erik Flyg
– Vi har upptäckt en hittills okänd rörlighet i immunförsvaret, där vissa celler bara tillfälligt är vävnadsbundna innan de går vidare i kroppen, säger Niklas Björkström, läkare och professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.
Den nya studien visar att en typ av NK-celler som kallas CD56bright inte stannar permanent i våra organ som man tidigare trott. I stället rör de sig dynamiskt: de vandrar in i vävnader, utför sina uppgifter där, och lämnar sedan kroppen via lymfsystemet för att återkomma till blodet. Detta har forskarna kunnat följa både i människor, försöksdjur och hos patienter som genomgått levertransplantation.
Styra immunförsvaret
Resultaten förändrar vår förståelse av hur immunförsvaret fungerar i människans organ. Tidigare trodde man att vissa immunceller stannar permanent i vävnader, men forskarna visar att åtminstone en del av dessa celler bara är där tillfälligt och hela tiden byts ut.
– Detta innebär att immunförsvaret är mer flexibelt och rörligt än man trott, vilket påverkar hur vi förstår kroppens försvar mot infektioner, cancer och vid transplantation. Kunskapen kan på sikt bidra till bättre behandlingar som styr immunförsvaret dit det behövs, säger Niklas Björkström.
Forskarna kombinerade flera unika modeller och material. De analyserade vävnadsprover från människa, inklusive blod, lymfvätska och biopsier från levertransplanterade patienter. Genom att utnyttja den särskilda situationen vid transplantation kunde de följa hur donatorns immunceller gradvis ersattes av mottagarens, och hur dessa anpassade sig till vävnaden.
Framtida behandlingar
De använde också djurmodeller för att studera hur cellerna rör sig i kroppen. Med moderna tekniker som flödescytometri och enkelcellssekvensering kunde de sedan kartlägga cellernas egenskaper och följa deras väg genom blod, vävnad och lymfsystem.
– Nästa steg är att förstå varför dessa NK-celler bara stannar tillfälligt i vävnader och vad som styr deras rörelse in och ut ur organen. Vi vill också undersöka vilken roll de spelar i sjukdomar som infektioner, cancer och vid transplantationer. På sikt hoppas vi kunna använda den nya kunskapen för att utveckla behandlingar som antingen stärker immunförsvarets skyddande funktioner eller dämpar oönskade reaktioner, till exempel vid avstötning efter transplantation, säger Niklas Björkström.
Studien är finansierad av EU genom ERC, Vetenskapsrådet, EMBO, SSF, SSMF, Hjärt–Lungfonden, Cancerfonden, Novo Nordisk Fonden, CIMED och NIH. Inga intressekonflikter har rapporterats. Forskningen genomfördes i samarbete med Michael Betts vid University of Pennsylvania.