Digitoxin, som utvanns ur fingerborgsblomman redan på 1700-talet, har visat sig störa cancercellers energiproduktion.
Bild: Jessica Cortez
Digitoxin används främst för att behandla hjärtsjukdomar som hjärtsvikt och vissa typer av oregelbunden hjärtrytm, som förmaksflimmer. Ämnet utvinns ur växten fingerborgsblomma, och användes redan på 1700-talet som huskur mot just hjärtbesvär.
— Digitoxin är ett välkänt och godkänt läkemedel. Det kan göra utvecklingen av nya cancerbehandlingar både snabbare och billigare. Eftersom vi ser lovande resultat från labbet tar vi nästa steg och testar det i en klinisk studie, säger Heléne Lindholm, forskare inom biovetenskap vid Högskolan i Skövde, i ett pressmeddelande.
Annons
Bukspottkörtelcancer är en av de mest aggressiva cancersjukdomarna, där bara fem procent av patienterna lever längre än fem år efter diagnos. I de laboratorieförsök man gjort på Högskolan i Skövde har digitoxin visat sig störa cancercellernas energiproduktion, rubbat deras kalciumbalans och i vissa fall fått dem att sluta dela sig eller dö, skriver man i pressmeddelandet.
Men: effekten av behandlingen har dock varierat kraftigt mellan olika tumörer:
— Bukspottkörtelcancer är en sjukdom med stor biologisk variation och kan se väldigt olika ut från patient till patient. Två patienter kan ha samma diagnos men helt olika tumörer. Det är just därför det är så svårt att hitta en behandling som fungerar för alla, säger Heléne Lindholm.
För att spegla variationen använder forskarna fem olika typer av cancerceller och jämför deras reaktioner. Det man hoppas är att kunna förstå varför vissa tumörer svarar bättre än andra.
— Det är ett viktigt steg mot mer individanpassad behandling, där varje patient får en behandling skräddarsydd efter just sin tumör.
Heléne Lindholm är forskare inom biovetenskap vid Högskolan i Skövde.
Bild: Högskolan i Skövde
Samtidigt letar teamet efter biomarkörer, spår i kroppen som kan avslöja vilka patienter som har störst nytta av digitoxin och undersöker hur läkemedlet bäst kan kombineras med andra behandlingar.
Studien genomförs i samarbete med Skaraborgs sjukhus, där onkologen Johan Haux, som initierade försöken med digitoxin, leder den patientnära fasen. I den kliniska studien ska forskarna fastställa rätt dos, säkerställa att att behandlingen är trygg för patienterna och bekräfta att de biomarkörer som hittats i labbet också fungerar i praktiken.
Om resultaten håller kan digitoxin bli ett nytt behandlingsalternativ för patienter som i dag har mycket få möjligheter.
Forskningen har delvis finansierats av Assar Gabrielssons Fond.
Fakta: Från blomma till läkemedel
Digitoxin utvinns ur växten fingerborgsblomma, som redan på 1700-talet användes som huskur mot hjärtbesvär. Den brittiske läkaren William Withering var den första att systematiskt beskriva växtens effekter.
På 1800-talet lyckades forskare isolera digitoxin ur blomman. Under 1900-talet blev det ett viktigt läkemedel mot hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar. Men ämnet är starkt, skillnaden mellan verksam dos och giftig dos är liten. Hela växten är giftig och 2–3 blad är en dödlig dos för en vuxen.
Giftaspekten gjorde digitoxin intressant även för deckarförfattare. I Agatha Christies roman Appointment with Death från 1938 spelar substansen en central roll i mordgåtan som Poirot löser. Agatha Christie, själv utbildad apotekare, använde ofta verkliga gifter för att ge sina intriger trovärdighet.
Källa: Högskolan i Skövde