Lasagne på en laxfärs som tar tillvara på köttet längs med ryggraden. Till det: en örtolja med tång.
I matsalen på Lövgärdesskolan i nordöstra Göteborg står tisdagslunchen redo för 400 elever i årskurs 4 till 9.
Sjundeklassaren Hamza Hasan är inte helt övertygad – ”Tre av fem” – men hans klasskompis Sibel Lukovic är desto mer entusiastisk:
– Den smakar inte exakt som vanligt, men jag gillar den verkligen. Fem poäng! Jag hoppas vi får det igen, säger hon.
Sibel Lukovic gillar laxlasagnen mer än braxburgaren.
Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Den här veckan blir det bara så kallad sjömat på Lövgärdesskolan. Satsningen är en del av EU-projektet Switch som syftar till att främja hållbara och hälsosamma matvanor. I Göteborg fokuserar man på sjömat.
Sjömatsveckans meny
Varje dag serveras även vegetariska alternativ.
Måndag: Brax- och torskburgare serveras med tillbehör
Tisdag: Laxlasagne serveras med rucolasallad och örtolja
Onsdag: Fish & chips på sillfilé serveras med dippsås
Torsdag: Bouillabaisse med musslor, vitfisk och skaldjur, serveras med aioli och sockertångbröd
Fredag: Silltacos serveras med tillbehör
Källa: Lövgärdesskolan
Visa mer
Visa mindre
Maten som serveras är hållbar på flera sätt. I stället för filéer använder man fiskfärs som utnyttjar mer av fisken, som annars skulle gått till spillo. Dessutom använder man sig av mat från havet som är mer sällsynt i skolkök.
– Vi äter inte så mycket alger och tång i dag, men det finns massor av användningsområden för det, säger Therese Petersson, enhetschef Måltid Nordost Göteborg.
Hon tittar mot skolmatsbuffén och lyser upp innan hon slevar upp något på en tallrik.
– Det är sockertångssallad. Ni måste smaka! Visst är det gott?
Bild 1 av 2
Therese Petersson, enhetschef Måltid Nordost Göteborg, hoppas att de på sikt ska kunna ändra barnens skepsis till sjömat.
Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Bild 2 av 2
Sockertång används under sjömatsveckan bland annat i en sallad.
Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Förutom fördelar sett till hållbarhet och klimat, handlar den så kallade sjömatsveckan om att öka intresset för sjömaten bland eleverna.
Allt sker inte i matsalen. Sjundeklassarna ska till exempel åka till Göteborgs fiskauktion, och i hemkunskapen lagas det panerad fisk.
En korridor bort från bamba, skolmatsal på göteborgska, pågår en utställning i aulan. Där kan elever lukta, känna och titta på havsdjur – och smaka på färs gjord på sjöpung.
Eleverna får kolla på havsdjur som Sjömatsfrämjandet har med sig.
Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Populärast är att få känna på riktiga, hela fiskar, krabbor, tång och räkor, som Sjömatsfrämjandet har med sig. Eleverna flockas och sträcker fram händer i blåa plasthandskar. De har många frågor. Inte minst: Vad är det där? Är de på riktigt?
Frågorna sätter fingret på något som flera medverkande i projektet lyfter: De vill öka kunskapen om sjömat.
– Det finns en kultur av sjömat i Göteborg. I Lövgärdet är vi både geografiskt och kulturellt långt ifrån den, och vi har många elever som inte äter traditionell sjömat till vardags, säger biträdande rektor Rasmus Rosander.
Lövgärdesskolan har under en tid haft sillfärs i flera rätter. ”Sill är en fet fisk som det finns gott om, den är inte lika dyr eller svår att få tag på som lax”, säger köksmästare Irfan Naprelac.
Foto: Veronika Ljung-Nielsen
I slutändan är målet att få skolelever att äta mer hållbar sjömat. Då är det som Maria Biörklund Helgesson, projektledare för Switchprojektets ”food hub” i Göteborg, säger:
– Oavsett hur klimatsmart och hälsosam maten är så spelar det ingen roll om ingen äter upp den.
En som tänker mycket på att maten också ska ätas är Lövgärdesskolans köksmästare Irfan Naprelac. Tillsammans med annan måltidspersonal har han medverkat på workshops där man har tagit fram rätterna som serveras i veckan.
Irfan Naprelac beskriver att många elever är skeptiska till en början. Då kan det hjälpa att associera till rätter de känner till.
– Vi byter ut huvudkomponenten till exempelvis sill, men behåller namnet – tacos, burgare, lasagne. Det lockar. Vi vill att eleverna ska våga smaka, säger han.
Hamza Hasan tyckte att laxlasagnen var sådär. Mest under veckan ser han fram emot att få äta fish & chips.
Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Som utvärdering får eleverna fylla i en egenutformad enkät efter varje måltid. Skolan mäter också matsvinnet och jämför med en ”vanlig” vecka.
Åter till Hamza Hasan och Sibel Lukovic. De beskriver viss skepsis hos klasskamraterna.
– Vissa är kräsna. Många tänker bara på panerad fisk eller lax när man pratar om fisk, säger Sibel.
Själva tycker båda om fisk, men det finns mycket sjömat som de inte har provat tidigare.
– Jag älskar fisk, mest panerad fisk. Det är bra att man får testa olika saker, säger Hamza.
På torsdag serveras musslor. Det har Hamza hittills inte vågat testa.
Vågar du på torsdag?
– Ja, det tror jag.
Fakta.Switch
● EU-projekt som syftar till att främja hållbara och hälsosamma matvanor hos invånare i Europa.
● Pågår från 2023 och fyra år framåt.
● Involverar åtta länder. På sex platser finns så kallade food hubs, mötesplatser för diskussion och att testa nya hållbara matalternativ.
● En food hub ligger i Göteborg, och drivs av forskningsinstitutet Rise i samarbete med Chalmers. Ett av tre fokusområden för Switchprojektet i Sverige är hållbar sjömat.
Källa: Switch food hub Sverige
Visa mer
Visa mindre