Regionerna har redan verktyg för att skydda ambulanspersonal från hot och våld – men de används inte av alla. Det säger sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) efter ett möte med berörda yrkesgrupper.
– Jag var väldigt tydlig med att regionerna behöver lära av varandra och ta efter goda exempel.
Bild: Nicklas Thegerström/TT
I september dödades en ambulanssjukvårdare i tjänsten. Sedan dess har frågan om hot och våld aktualiserats, bland annat vad gäller personalens brist på information om vem de åker ut till.
Elisabet Lann – som på onsdagen träffade företrädare från fackförbund, larmcentraler, regioner och polis – anser att informationsbristen grundar sig i att regionerna gör olika tolkningar av lagstiftningen.
Annons
– Flera regioner delar viktig information som de bedömer att ambulanspersonalen behöver – som journaler från psykiatrin, från slutenvården och från den kommunala hälso- och sjukvården – medan andra regioner inte gör det, säger sjukvårdsministern.
Annons
”Behöver lära”
Att informationsutbytet brister kan handla om att arbetsplatserna saknar rutiner, utrustning och teknik för att införa praktiska lösningar för att dela information, enligt Lann.
– Jag var väldigt tydlig med att regionerna behöver lära av varandra och ta efter goda exempel.
Enligt Ambulansförbundet är det ett utbrett problem att ambulanspersonal skickas till platser där hot och våld kan förekomma. Man efterfrågar så kallad ”flaggning” av adresser där det finns risk för hot och våld med hjälp av polisens brott- och misstankeregister.
Bild: Mats Andersson/TT
Andra lösningar
Men enligt Lann är det inte ”den närmast liggande lösningen” på problemet.
– Jag utesluter inte att man tittar ytterligare på det och jag utesluter inte lagändringar. Men på mötet blev det tydligt att det finns mycket viktig information att tillgå i dag. Det är också förändringar vi kan få på plats nu, utan långa processer och lösningar långt fram i tiden.