Publicerad 16 okt 2025 kl 05.00

Under 48 timmar kopplade talibanregimen bort Afghanistans nästan 45 miljoner invånare från internet.

Najwa Alimi och Kurdo Baksi ser hur en hel generation flickor tystas – och befarar att fler regimer kan följa efter.

I början av oktober kopplades Afghanistans nästan 45 miljoner invånare bort från internet under 48 timmar.

Foto: QUDRATULLAH RAZWAN / EPA

Öppna bild i helskärm

Kurdo Baksi är journalist och författare.

Foto: ALI LORESTANI / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

KULTURDEBATT. I Afghanistan är internet inte bara en kommunikationskanal – det är ett klassrum, en livlina och ett verktyg för kvinnors motstånd. När talibanerna släcker internet tystas en hel generation flickor. Det är dags att kalla det vad det är: digitalt våld. Sverige måste agera innan fler regimer följer efter.

När Afghanistans nästan 45 miljoner invånare nyligen kopplades bort från internet under 48 timmar beskrevs det som en teknisk störning.

I själva verket var det ett medvetet och politiskt beslut från talibanregimen – en generalrepetition i hur ett land kan isoleras från världen på några ögonblick.

Det handlar inte om teknik, det handlar om makt. För det brutala avbrottet störde inte bara företag, flygningar och tillgången till räddningstjänster utan väckte farhågor om ytterligare isolering av kvinnor och flickor vars rättigheter har urholkats allvarligt sedan den hårdföra islamistgruppen återtog makten 2021.

Men samma rörelse använder internet som sitt viktigaste propagandaverktyg.

Flickor som förvägras skolgång använder mobilen för att studera i hemlighet. Journalister, hjälparbetare och aktivister är beroende av internet för att hålla kontakt, verifiera händelser och mobilisera motstånd. När talibanerna drar ur sladden, kvävs dessa röster. För miljoner kvinnor är internet inte ett nöje – det är deras enda möjlighet till kunskap, kontakt och frihet.

För miljoner kvinnor är internet inte ett nöje – det är deras enda möjlighet till kunskap, kontakt och frihet.

Foto: EBRAHIM NOROOZI / AP TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Afghanska flickor i skolan 2021.

Foto: PETROS GIANNAKOURIS / AP TT

Öppna bild i helskärm

Talibanernas digitala strategi genomsyras av dubbelmoral. Samtidigt som kvinnor förbjuds använda mobiltelefoner, publicerar regimens egna konton bilder på återuppbyggnad och politiska möten. De förbjuder bilden – men sprider sin egen propaganda. De fruktar öppenheten – men bygger ett eget digitalt maktnarrativ.

Deras ledare, Hibatullah Akhundzada, är symbolen för denna motsättning. Han lämnar inga digitala spår. Inga bilder. Ingen röst. Inga offentliga framträdanden. I talibanernas ideologi är synlighet en svaghet – att bli fotograferad är ”digital avgudadyrkan”. Men samma rörelse använder internet som sitt viktigaste propagandaverktyg.

Samtidigt visar rapporter att Afghanistan inte agerar ensamt. Flera analyser pekar på tekniskt samarbete med Iran och Ryssland – regimer som redan bemästrar konsten att släcka ner internet, filtrera nyheter och ersätta fakta med desinformation.

När internet tystnar, blir samhället blint – och den enda rösten som återstår är regimens.

Talibanerna övar nu på det som Moskva och Teheran redan tillämpar – en auktoritär allians mot öppenhet.

Den mänskliga kostnaden av en internetnedstängning är omedelbar. Journalister kan inte arbeta. Hjälpinsatser försenas. Familjer tappar kontakt med varandra. Flickor mister sin undervisning. När internet tystnar, blir samhället blint – och den enda rösten som återstår är regimens.

Detta är inte ett afghanskt problem. Om internet kan stängas ner utan konsekvenser, blir det ett verktyg som andra regimer kommer att använda. Om Sverige – som länge stått upp för yttrandefrihet – förblir passivt, blir tystnaden ett slags samtycke. Därför behöver vi agera – inte med ord, utan med handling.

Annons

Sverige behöver stå upp för de utsatta afghanerna. Detta kan ske i form av ekonomiskt och tekniskt stöd till kvinnliga nätverk och till säkra digitala utbildningsplattformar. Genom att införa systematisk dokumentation och övervakning av internetstörningar samt riktade sanktioner mot företag och tjänster som bidrar till censur och övervakning. Sist men inte minst är det viktigt att ge omedelbart stöd till afghanska exilmedier och utveckling av verktyg för att kringgå digital censur.

Att stänga ned internet ska betraktas som lika allvarligt som att stänga en skola eller en nyhetsredaktion. Det är en allvarlig kränkning av mänskliga rättigheter – och en röd linje som inte får passeras utan konsekvens.

Talibanerna fruktar internet eftersom varje uppkoppling hotar deras makt. Det rör sig om en av vår tids avgörande ödesfrågor: står vi på sidan av dem som försvarar det fria ordet – eller dem som normaliserar tystnaden?

Av Najwa Alimi, svensk-afghansk journalist.

Kurdo Baksi, journalist och författare.