På uppdrag av regeringen föreslår Jordbruksverket mål för livsmedelsproduktionen i Sverige, samt hur utvecklingen kan mätas. Målen tar sikte på 2035
med delmål för 2030 och de är framtagna i nära dialog med företrädare för berörda branscher och myndigheter. I grunden finns livsmedelsstrategins
övergripande mål om en ökad och miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion.
Fotograf/Källa: Scandinav Mostphotos Pixabay
– Det här uppdraget handlar i grunden om att belysa möjligheterna att producera mera mat i Sverige, för att främja tillväxt, konkurrenskraft och livsmedelsförsörjning. Vår ansats i förslaget är att målen ska vara ambitiösa men rimliga att nå, samt att de ska ta hänsyn till både marknadens potential och Sveriges naturgivna förutsättningar, säger Åsa Lannhard Öberg som samordnat uppdraget.
Förslag på mål för jordbruks- och trädgårdsprodukter
Vi föreslår att mål för jordbruks- och trädgårdsprodukter uttrycks i form av försörjningsgrad och att utvecklingen följs årligen med hjälp av marknadsbalanser som visar utvecklingen av produktion, import, export, totalkonsumtion och försörjningsgrad över tid. Försörjningsgraden visar Sveriges förmåga att tillgodose efterfrågan med inhemska livsmedel under en period, vanligtvis ett år. Det är ett mått som snarare visar hur robust produktionen är än ett renodlat produktionsmått. Vi föreslår mål för 18 råvarugrupper, bland annat följande:
- Att spannmål ökar från 115 procent 2024 till 140 procent 2035
- Att kött totalt ökar från 70 procent 2024 till 80 procent 2035
- Att äpplen ökar från 28 procent 2024 till 50 procent 2035
För kött föreslår vi även delmål för de fyra största köttslagen. När vi valt ut produkter att föreslå mål för, har vi bland annat utgått ifrån hur stor betydelse de har för den svenska livsmedelsproduktionen samt branschens tillväxtambitioner. Vi har också beaktat lagringsmöjlighet och näringsinnehåll, vilket är viktigt i ett beredskapsperspektiv.
Förslag på mål för fiske och vattenbruk
För fiske och vattenbruk uttrycks målet som ökad produktion i vikt, och följs upp med hjälp av produktionsstatistik. Vi föreslår att produktionen ska öka med 60 procent till 2035, och att vi följer upp hur demersalt fiske (nära havsbotten), pelagiskt fiske (i det fria vattnet), insjöfiske, vattenbruk fisk och vattenbruk övrigt (skaldjur, musslor och alger) bidrar till den övergripande målsättningen. Det finns stor potential att redan idag öka produktionen, bland annat med utgångspunkt i outnyttjade miljötillstånd i vattenbruket samt genom att öka landningarna av sill och skarpsill till livsmedelsproduktion i Sverige.
– Det är viktigt att understryka att det här är Jordbruksverkets förslag till regeringen och att det är livsmedelsbranschens mål lika mycket som statens. Staten kan skapa förutsättningar genom styrmedel och stöd, men utvecklingen ska i huvudsak drivas av marknaden och konsumenternas efterfrågan, säger Jordbruksverkets vikarierande generaldirektör Anna Olofsson.
Stora behov av investeringar
För att nå målen krävs omfattande investeringar i primärproduktionen. Vi har beräknat ungefärliga kostnader för att ställa i ordning åkermark som inte brukas idag samt kostnader för lagring, stallar och nybyggnation av växthus.
- Cirka 9,5 miljarder kronor för vegetabilieproduktionen.
- Cirka 15,5 miljarder kronor för animalieproduktionen.
- Cirka 1,5 miljarder kronor för trädgårdsproduktionen.
Vi har inte beräknat kostnader för andra investeringar som behöver göras om produktionen ska öka. Det handlar bland annat om fiske- och vattenbrukssektorn, åtgärder för grön omställning och insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak.
Det behövs mer mark
För att vi ska nå de föreslagna målen behöver antalet djur öka med mellan 15 och 25 procent beroende på djurslag, Omkring 340 000 hektar mark som inte används idag behöver tas i bruk, främst för odling av foder och för bete men även för produktion av livsmedel. Samtidigt behöver produktiviteten i växtodlingen öka med 1 procent per år och avkastningen från djuren med 0,5 procent per år.
Viktiga frågor återstår
Det finns både möjligheter och utmaningar kopplat till en ökad produktion. Till exempel är konsumentintresset för svenska mervärden en möjlighet. Balansen mellan en ökad livsmedelsproduktion och värnande om relevanta miljömål är en utmaning, men det finns samtidigt miljönyttor med primärproduktionen och en ökning kan bidra till fler arbetstillfällen samt till mer levande landsbygds- och kustsamhällen. För fiske och vattenbruk kan regleringar och kontrollkrav utgöra hinder för en ökad produktion.
I rapporten lyfter vi också områden där vi ser behov av att utnyttja och förstärka åtgärder, som ofta redan är igångsatta. Det handlar bland annat om att använda EU:s jordbruks- och fiskeripolitik med tillhörande budget på ett välanpassat sätt, stötta investeringar, öka resurseffektiviteten och minska livsmedelsförluster samt fortsätta det pågående arbetet med regelförenklingar.
Mer information
Läs hela rapporten Uppdrag att lämna förslag för mätning och uppföljning av livsmedelskedjans utveckling samt att beskriva möjliga målformuleringar.
Välkommen till lunchwebbinarium den 21 oktober: Lunchwebbinarium om uppdraget att sätta mål för livsmedelsproduktionen Sista anmälningsdag är den 17 oktober.
Kontaktperson för journalister
Åsa Lannhard Öberg
Jordbrukspolitisk utredare
Telefon: 036-15 52 74 eller 070-369 73 04
E-post: asa.lannhard@jordbruksverket.se
Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk och fiske. Vi är också en beredskapsmyndighet, vilket innebär att vår verksamhet är viktig för Sveriges civila försvar.