After the Hunt
Betyg: 3/5

Film Musiken, klippningen och fotot håller hög klass. Tyvärr drar manuset ner betyget. Det tycker Jon Andersson om Luca Guadagninos “After the Hunt” och delar ut en trea i betyg. 

När Luca Guadagnino kommer med en ny film är förväntningarna av naturliga skäl höga. “Call Me by Your Name”- regissören kom ut med inte mindre än två filmer (“Challengers” och “Queer”) under 2024 som båda tillhörde det årets bästa filmer. Det finns också mycket att gilla med hans nya film “After the Hunt”. 

Musiken viktig behållning

Den suggestiva filmmusiken av Guadagninos favoriter Trent Reznor och Atticus Ross är kanske det bästa av allt. Kompositörerna lyckas på ett oerhört skickligt sätt bygga upp en intensiv stämning i filmen. Precis som i “Challengers” är musiken en viktig behållning.

Detsamma gäller filmens foto. Malik Hassan Sayeeds cinematografi är intensiv och närvarande. Guadagnino och Sayeed ryggar inte för att frångå den klassiska Hollywoodstilen, genom att stanna vid en närbild på en person trots att en annan talar eller genom att röra kameran mellan två olika personer i stället för att klippa. 

Julia Roberts som Alma and Andrew Garfield som Hank. Foto: Amazon/MGM Studios

 

Klippningen är också mycket bra. Inte minst öppningsscenen som på ett briljant sätt skildrar en dag i huvudpersonens liv genom ett fåtal bilder ackompanjerat av ett tickande klockljud. 

Om den akademiska världen

Filmen handlar om Alma Imhoff (Julia Roberts), som är professor i filosofi på ansedda Yale-universitetet. Hon har en både vänskaplig och tävlingsinriktad relation med kollegan Hank (Andrew Garfield). Men när Hank anklagas för att ha begått ett sexuellt övergrepp mot studenten Maggie (Ayo Edebiri) tvingas Alma välja sida. 

Guadagnino har tidigare lyckats göra spännande drama om ung åtrå (“Call Me by Your Name”), tennis (“Challengers”) och gayvärlden i Mexiko på 50-talet (“Queer”). Att han nu väljer en ny arena: Filosofifakulteten på Yale-universitetet känns rätt. 

Skissartade karaktärer

“Challengers” lyckades på ett alldeles ypperligt sätt sammanväva den hårda konkurrensen inom tennisvärlden med sex och kärlek. Men när Guadagnino försöker göra samma sak med den akademiska världen i “After the Hunt”, lyckas det inte alls lika bra.

Filmen når inte heller upp i samma känslomässiga intensitet som “Queer”. Kanske beror det på att Guadagnino bytt manusförfattare. Justin Kuritzkes som skrev manuset till både “Challengers” och “Queer” är den här gången utbytt av Nora Garrett. Resultatet är tyvärr mycket sämre. 

Ayo Edebiri som  Maggie. Foto: Yannis Drakoulidis /Amazon/MGM Studios

 

Skådespelarna gör vad de kan, men jag har svårt att förstå motivationen hos de flesta rollfigurer. Jag blir aldrig riktigt klok på deras mål och syften. Julia Roberts karaktär har ett större djup, men i övrigt känns karaktärerna överlag ganska skissartade. Och vad vill “After the Hunt” egentligen säga? Det blir aldrig riktigt klart. Det är synd på en annars välgjord film. 

Jon Andersson