Ledaren för det så kallade Dalennätverket Mikael ”Greken” Tenezos anlände i fredags till Sverige, deporterad från Mexiko där han frihetsberövades några dagar tidigare. I Sverige är han bland annat misstänkt för flera försök till mord och grova vapenbrott.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker det är viktigt att Mikael ”Greken” Tenezos lämnats ut och nu kan komma att lagföras här.

”Det är klart att det är viktigt att man får stå till svars för den allvarliga brottslighet som man ansvarar för. Dessutom är det en viktig signal till alla som gömmer sig i utlandet. Man kommer inte undan den svenska rättvisan. Vi ser till att ta reda på var ni befinner er. Ni blir gripna, ni blir utlämnade till Sverige. Ni kommer att bli lagförda och få ta ansvar för den allvarliga brottslighet och allt elände ni ställer till med”, säger Gunnar Strömmer.

Tidigare i veckan intervjuades biträdande rikspolischef Stefan Hector i P1 Morgon om hur samarbetet ser ut mellan svensk polis och polis i de länder där misstänka gängkriminella tros befinna sig. Han tog upp att de länder svensk polis samarbetar med vill få något i utbyte.

Vad har Mexiko fått i utbyte?

”Jag vill inte gå in på varje enskilt land. Vad jag däremot kan säga är att ofta finns det ett starkt ömsesidigt intresse av att gripa en sån person. Det är också en person som i det land vederbörande befinner sig utgör en stor risk, har stort våldskapital, är del av organiserad brottslighet och befinner sig illegalt i ett land. Det krävs inte särskilt mycket gentjänster för att åstadkomma det här”, säger Gunnar Strömmer.

Sverige har avtal om samarbeten med bland annat Förenade Arabemiraten, Irak och Turkiet. Gunnar Strömmer medger att det kan finnas risker i samarbeten med länder som inte är demokratier.

”Det är klart att vi ser pragmatiskt på de här frågorna därför att vi har ett sånt oerhört starkt intresse av att skapa lugn, trygghet och säkerhet i Sverige. (…) När vi ser att de här organiserande aktörerna flyttar utanför landets gränser, också till länder som inte i alla avseenden fungerar som vår demokratiska rättsstat, då ser vi till att det samarbete vi har lever upp till våra högt ställda krav på en rättsstat. Jag ser i praktiken inte att det är särskilt komplicerat att få till”, säger han.

Att få till ett avtal med Iran skulle däremot vara mer komplicerat, anser Gunnar Strömmer.

”Det betyder inte att vi ger upp enskilda ärenden som har kopplingar till Iran. Man måste hitta andra sätt att nå resultat. När det är ett land som så påtagligt manifesterar ett motstående intresse i de här frågorna till exempel genom att själva rekrytera utförare i våra gängkriminella miljöer så vägen är framåt mer komplicerad.”

Sänkt straffbarhetsålder till 13 år

Enligt siffror från polisen, som Ekot tagit del av, syns en kraftig ökning av våldsdåd där barn är inblandade. I år till och med augusti greps 66 barn mellan 13–14 år, jämfört med 27 barn under samma period förra året.

Tidigare i år föreslog en utredning en tillfällig sänkning av straffbarhetsåldern för vissa grova brott, men regeringen vill sänka straffbarhetsåldern ytterligare till 13 år. Det beror enligt Gunnar Strömmer på en bedömning av problembilden.

”Det återspeglar ett allvarligt läge där vi kan se att brottsligheten i stort har gått ner. Men kopplingen till den allvarligaste brottsligheten har dessvärre gått upp, inte minst till följd av att rekryteringen har förflyttat sig till den digitala miljön. Det måste vi svara upp emot när det gäller straffen, för att skydda samhället mot farliga personer, för att ge upprättelse till brottsoffer, men också skydda de här barnen mot sig själva, och mot kriminella nätverk”, säger Gunnar Strömmer.

Förslaget om att sänka straffbarhetsåldern har fått kritik från många håll. Bland annat motsatte sig sju av nio av utredningens experter en sänkning, och en majoritet av de remissinstanser som kommit med synpunkter avstyrker förslaget.

En del av kritiken handlar om att det inte finns något vetenskapligt stöd för att en sänkning av straffbarhetsåldern skulle minska brottsligheten.

”Syftet är inte primärt det, syftet är primärt att skydda samhället mot farliga individer, och att ge en upprättelse åt de brottsoffer som har drabbats av en viss brottslighet. Och också få bättre möjligheter att skydda de här barnen från gängen och skapa andra förutsättningar att se till att de kommer ut som bättre människor på andra sidan.” säger Gunnar Strömmer.

Det finns också oro för att brottsligheten kommer att tryckas ner ytterligare i åldrarna. Gunnar Strömmer menar att regeringen ska följa utvecklingen noggrant, och att det är en anledning till att lagen ska vara tillfällig.

”Den ska gälla tillfälligt under fem år. Den ska genomföras tillsammans med en lång rad andra reformer som ska träffa den här problembilden. Då är huvudspåret att man efter två och ett halvt, tre år tillsätter en ny utredning som får gå igenom, mycket noggrant, både fall för fall och som helhet, vad det här får för effekter. Och sen föreslå om systemet ska permanentas, förändras eller tas bort”, säger Gunnar Strömmer.

Polis och åklagare varnar för orimliga konsekvenser

Polis och åklagare tror att en sänkning av straffbarhetsåldern vid vissa grova brott kommer att bli svårt att genomföra i praktiken. Polisen menar att förslaget skulle orsaka ”betydande praktiska svårigheter för myndighetens verksamhet”, och Åklagarkammaren anser att en sänkning för vissa grova brott ”medför avsevärda tillämpningsproblem samt får orimliga konsekvenser”.

”Den här modellen är inte perfekt, men den grundar sig i en tankegång att vi behöver sänka under en begränsad tid, men vi ska inte göra det generellt, utan gå mot de allvarliga brotten. Det är viktigt av förutsägbarhetsskäl att det är tydligt i lagstiftningen vad vi avser, att vi inte överlåter sorteringen av straffbarheten till skickliga åklagare.

Så de får tugga i sig det här?

”Ja, så kan du naturligtvis beskriva det. Det är många i vårt samhälle som får tugga i sig att vi har en rätt problematisk situation när det gäller barn i allvarlig brottslighet.”

Programledare: Mattias Rensmo
Kommentator: Fredrik Furtenbach 
Producent: Johanna Palmström 
Tekniker: Sussie Martinsson  

Intervjun spelades in fredagen den 17 oktober 2025.