Publicerad 18 okt 2025 kl 16.00Uppdaterad kl 16.08

Svenskarna förlitar sig på bank-id och Swish för sina vardagliga inköp och ärenden. 

90 procent av transaktionerna är digitala. 

Det gör Sverige till en tacksam måltavla för ryska hybridattacker, rapporterar Bloomberg. 

– Banksystemet är ett prioriterat område för ryssarna, säger cybersäkerhetsexperten Marcus Murray till Bloomberg

Di TV ger dig de bästa analyserna och hetaste aktietipsen.

90 procent av Sveriges transaktioner är digitala.

Foto: Marcus Ericsson / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Swish har blivit en del av svenskars vardag.

Foto: Postmodern Studio / Shutterstock

Öppna bild i helskärm

Sveriges kontantlösa samhäller gör det sårbart för hybridattacker.

Foto: Shutterstock

Öppna bild i helskärm

Marcus Murray, vd och grundare av cybersäkerhetsföretaget Truesec.

Foto: Truesec

Öppna bild i helskärm

Rysslands president Vladimir Putin.

Foto: VALERIY SHARIFULIN/SPUTNIK/KREMLIN POOL / EPA SPUTNIK POOL

Öppna bild i helskärm

I april utfördes en storskalig it-attack mot bank-id. 

Genom att översvämma systemet med förfrågningar i en så kallad ddos-attack låg tjänsten, som svenskar tar för given för att kunna uträtta vardagliga ärenden och swisha pengar, nere i flera timmar. 

– Det är som en lång kö av människor som står framför entrédörren till en butik. Butiken är intakt på insidan, men kunderna kan inte komma in, säger Maria Lundström, chef för beredskapsenheten vid Riksbanken, till affärstidningen Bloomberg som skrivit ett reportage om hur hybridkrigföring hotar det svenska kontantlösa samhället.  

Även om attacken var brutal i sin omfattning rör det sig knappast om en sofistikerad sådan. 

Men den önskade effekten – att skapa oro och misstro – uppnås snabbt.  

– Banksystemet är ett prioriterat område för ryssarna. De förstår hur mycket skada det gör i samhället, säger Marcus Murray som är grundare till Truesec, ett av Sveriges största företag inom cybersäkerhet, till Bloomberg. 

Rysslands attack mot Ukraina – innan kriget

Tidningen lyfter fram Ukraina som exempel. Dagarna innan den ryska invasionen av Ukraina, den 24 februari 2022, fick ukrainare plötsligt sms om att deras kontotillgångar försvunnit. 

Samtidigt utsattes det ukrainska bankväsendet för cyberattacker som gjorde att kunderna inte kunde logga in på sina konton. 

– Folk försökte logga in, kunde inte, och tänkte ”kanske mina pengar är borta”.  Det är så du skapar rädsla och bryter förtroende. Och banker kan inte existera utan förtroende, säger Murray till Bloomberg. 

Riksbanken uppger att de jobbar med storbankerna för att förstärka säkerhetssystemen och kunna hålla betalmedel och betalösningar i gång även om kommunikationsnätverken ligger nere.

LÄS MER: Svantessons attack mot storbankerna:”Vi kan sätta press”Ljudklippet gick inte att spela upp

Försök igen senare