Publicerad 18 okt 2025 kl 23.38Uppdaterad 20 okt kl 09.34

Det kränger och skumpar som vanligt med Bob Dylan.

En helt egen takthållare som blandar rena märkligheter med stunder av briljans.

Senaste klippen från Expressen inom nöje.

Bob Dylan under en konsert 2012.

Foto: AP TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärmBob Dylan, Avicii arena

Betyg:

Bäst: Det kubanska svänget i ”When I paint my masterpiece”. Sången i ”Black rider”.

Sämst: Pianospelet tar sig inte under kvällen.

Överraskande: Att han däremot gick loss på munspel och gitarr!

Stämning: Andäktig.

Spaning: Hur många chanser får vi mer?

Visa mer

”Alltså…”

Den grånade amerikanen inne på toaletten pausar ett tag innan han svarar. En ung förstagångsbesökare har precis frågat honom om kvällens artist fortfarande håller.

”Du kan inte komma hit med några som helst förväntningar”, svarar amerikanen till slut.

Och så är det ju. Bob Dylan live är en helt egen nöt att knäcka. Inte sällan genom åren brukar folk droppa av i förtid, antagligen förvirrade eller irriterade för att han inte spelar sina hits. Eller att han spelar dem, helt oigenkännliga. Liveartisten Dylan inte bara dekonstruerar sin musik. Han krossar den med en slägga och limmar hjälpligt ihop de större delar som finns kvar.

Starkt motstånd

Avicii arena verkar närmast vara fullsatt för kvällen när en legendar i svart huvjacka, med starkt motstånd mot att fotograferas, glider in på scen på utsatt tid. Mobiler åker ner i små påsar som försluts och inte kan öppnas förrän efteråt i entrén. I mitt anteckningsblock på väg hem läser jag spretiga bokstäver nedskrivna i mörker: 

Hästgnägg. Tom Waits och Frankenstein. En mashup av Beatles ”Get back”. Munspel! Kubanskt gung. Melodier som uppfinns i stunden.

Fram till för några veckor sedan var han ute i staterna med Willie Nelson på ambulerande Outlaw Festival. Då med en rätt lössläppt låtlista som innehöll covers på både Jerry Lee Lewis, Bo Diddley och Bobby ”Blue” Bland. Nu tillbaka på Rough and Rowdy Ways-turnén återvänder han till samma låtgiv som gällde innan festivalturnén, där ryggraden består av låtar från senaste plattan som gett turnén sitt namn. På platta en både lysande och skrovlig samling betraktelser doppade i blues, jazz och tidig rock’n’roll, en malström av populärmusikaliska namn och referenser med en berättare i högform. Inne på Avicii Arena blir det ofta inte samma laddning. Ett fyrhövdat kompband (med trotjänaren Tony Garnier på bas) håller huvudpersonen hjälpligt innanför avspärrningarna. Dylan sjunger betydligt bättre än sitt rykte, men det är synd att han väljer att hacka upp ”I’ve Made Up My Mind to Give Myself to You” i små bitar. Och samtidigt är rösten i ”Black rider” helt underbar.

Fint utsmyckad

”What’s the matter with me, I don’t have much to say” sjunger han i gamla ”Watching the river flow”, en blues som han för kvällen utsmyckar fint med både gitarr och munspel. Den som väntar sig att Nobelpristagaren ska hålla en utläggning om László Krasznahorkai är förstås galen. Vi får ett ”thank you” efter ”Desolation row”, that’s it. 

Bob Dylan fyller 85 nästa år. Det är klart att det inte finns så många turnéstopp kvar i Sverige för vår tids störste låtskrivare. Jag har genom åren sett honom både mer inspirerad och betydligt mer butter än denna höstkväll i Avicii Arena. Den som drömmer om en avslutande greatest hits-turné som tack och hej för alla år är just en drömmare. Härnäst väntar Danmark, Tyskland och Belgien på en av de sista stora. Fler ska hinna förundras och konfunderas innan allt tar slut.

Bob Dylan, låtlista

I’ll Be Your Baby Tonight

It Ain’t Me, Babe

I Contain Multitudes

False Prophet

When I Paint My Masterpiece

Black Rider

My Own Version of You

To Be Alone With You

Crossing the Rubicon

Desolation Row

Key West (Philosopher Pirate)

Watching the River Flow

It’s All Over Now, Baby Blue

I’ve Made Up My Mind to Give Myself to You

Mother of Muses

Goodbye Jimmy Reed

Every Grain of Sand

Visa merÖppna bild i helskärm

Anders Dahlbom ger dig recensioner från de största och hetaste konserterna. Efter 20 år av konsertbesök för Expressen Nöje kan du lita på att Anders ger dig recensioner som fångar allt det viktigaste du missade – eller det du upplevde!