Publicerad 20 okt 2025 kl 06.00Uppdaterad kl 09.48
I veckan beslutas public service-bolagens framtid i riksdagen.
Tidöpartiernas förslag kommer att innebära färre journalistjobb, smärtsamma uppsägningsförhandlingar och utarmad rapportering.
Det är inte bara dåligt för branschen – på sikt kommer det att skada vår demokrati, skriver Journalistförbundet.
I veckan beslutas public service-bolagens framtid i riksdagen.
Foto: Adam Ihse / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Ulrika Hyllert är ordförande på Journalistförbundet.
Foto: Tor Johnsson / Journalisten
Öppna bild i helskärm
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. EU har fått en ny Mediefrihetsförordning, förkortad EMFA. Förordningen som är direkt tillämplig lag inom unionen är tänkt att utgöra ett golv för pressfriheten inom EU. I Sverige, där vi har en stark tradition av att värna press och yttrandefrihet, har förordningen passerat med en axelryckning. Många av bestämmelserna står sig slätt i jämförelse med vår tryckfrihetsförordning. Men på ett område verkar den tyvärr kunna fylla en funktion – i skyddet av public service.
Journalistförbundet har länge drivit kravet att public service ska grundlagsskyddas. Det fanns ett skarpt förslag om detta förra mandatperioden, men det stoppades av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.
Utan grundlagsreglering finns det inte särskilt mycket som skyddar public service mot ödesdigra politiska beslut. Tills nu. I EMFA står det bland annat att ”medlemsstaterna ska säkerställa att leverantörer av public service-medier är redaktionellt och funktionellt oberoende”.
Public service framtid ska avgöras
I EMFA regleras också hur finansieringen ska se ut. Finansieringsförfarandet ska bygga på ”transparenta och objektiva kriterier som fastställts i förväg.” Och förfarandet ska garantera att public service har ”tillräckliga, hållbara och förutsebara ekonomiska resurser” inom ramen för public service-uppdraget.
Det är just det här med förutsebarheten som svajar ordentligt just nu.
I veckan beslutas public service-bolagens framtid i riksdagen. Under tisdagen är det debatt och på onsdag fattar riksdagen beslut om verksamheten för de kommande åtta åren.
Tidö-partierna har lagt fram ett förslag om finansiering som inte grundar sig i en faktisk kostnadskalkyl, vilket regeringens egen expertmyndighet, Ekonomistyrningsverket, påpekat. Vi var många som hoppades att detta skulle ha rättats till när regeringen la fram sin proposition, men så blev det inte.
Tidö-partierna håller fast vid sitt förslag som innebär en uppräkning på tre procent 2026, två procent per år 2027–2030 och en procent per år 2031–2033. Det saknas dock fortsatt en uträkning av hur mycket de nya uppdragen som public service-bolagen kommer att få kan tänkas kosta.
En beredskapsfråga
Det mest omfattande och kostsamma är det teknikneutrala uppdraget, det vill säga att komma ut med nyheter och samhällsviktig information inte bara i marknät utan digitalt – en viktig beredskapsfråga.
Frågan om varför vi som samhälle inte har råd att satsa på public service i beredskapstider förblir obesvarad. Det är inte heller så att kostnaden tas från försvaret eller någon annan post i statsbudgeten. Public service-avgiften är frånkopplad budgeten. Den har dessutom sänkts successivt, trots att kostnaderna i samhället i övrigt ökat.
Annons
Nyligen meddelade TV4 att bolaget lämnar marknätet vid årsskiftet. Beslutet kommer att innebära ökade kostnader för public service-bolagen. SVT räknar med ökade kostnader under den kommande tillståndsperioden på hela 1,5 miljarder, den totala Teracom-notan under tillståndsperioden uppgår då till 3,2 miljarder. På frågan om regeringen kommer att tillföra mer pengar har svaret hittills varit svävande.
Hot mot demokratin
Det finns de som raljerande tycker om att berätta hur många miljarder public service-bolagen får varje år. Men det är raljanser som vanligen föds ur irritation över enskilda publiceringar snarare än förståelse för vilken tomhet som skulle drabba mediekartan i stort utan public service, såväl lokalt som nationellt. I detta behöver man vara både långsiktig och principiell och för Journalistförbundet är frågan större än så.
Vi vet att ett starkt public service gynnar även privata medier. Vi vet att Tidö-partiernas förslag kommer att innebära färre journalistjobb, smärtsamma uppsägningsförhandlingar och utarmad rapportering. Det är inte bara dåligt för branschen och alla som tar del av public service-utbudet, jag tror också att det på sikt kommer att skada vår demokrati.
Svenska politiker måste ta ansvar och skapa den finansiella förutsebarhet som krävs enligt EMFA.
Av Ulrika Hyllert
ordförande Journalistförbundet