Publicerad 21 okt 2025 kl 13.01Uppdaterad kl 16.44
SD ville att svenska folket skulle få säga sitt om den föreslagna grundlagsändringen.
Men det blev tvärnej i riksdagen.
Riksdagens ledamöter vill inte ha en ny folkomröstning.
Jimmie Åkesson.
Foto: Oscar Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Riksdagen.
Foto: PELLE T NILSSON / SPA SPA | SWEDISH PRESS AGENCY
Öppna bild i helskärm
För att en ny folkomröstning skulle ha blivit verklighet hade det krävts att en tredjedels av riksdagens ledamöter var för.
Sverigedemokraterna samlar 72 mandat. Det innebär att partiet hade behövt få med sig ytterligare 45 riksdagsledamöter.
Det var inte särskilt nära.
Det blev 70 ja och 257 nej till partiets förslag när riksdagens ledamöter röstade på tisdagen.
22 riksdagsledamöter var frånvarande.
Sju av åtta partier röstade ja
Sju av åtta partier röstade nyligen ja i en första omgång till förslaget som ska göra det svårare att ändra grundlagen.
Det bygger på en utredning som presenterades 2023 med målet att stärka demokratin.
Bara SD röstade nej.
Partiledare Jimmie Åkesson jämförde i ett anförande från riksdagens talarstol tisdagens omröstning med när Sverige fattat besluten om att gå med i EU eller Nato.
– Genom att göra grundlagen så svår att ändra gör man demokratin en otjänst.
SD: ”Ger S vetorätt”
Förslaget som övriga partier sagt ja till går bland annat ut på att göra det svårare att ändra grundlagen.
Men när en grundlag ska ändras krävs två omröstningar med ett val emellan. Förslaget är nu att det den andra gången skulle krävas så kallad kvalificerad majoritet.
Ändringen skulle kunna aktualiseras när det handlar om förbud mot kriminella gäng, att kriminalisera terrororganisationer och återkalla medborgarskap, har SD framfört.
– I praktiken ger vi Socialdemokraterna vetorätt över att ändra grundlagen, har Jimmie Åkesson tidigare sagt till Expressen.
LÄS MER: SD kräver folkomröstning om grundlagsändringarLjudklippet gick inte att spela upp
Försök igen senare