Under onsdagens möte i riksdagens EU-nämnd säkrade statsminister Ulf Kristersson (M) mandat för regeringens linje inför veckans EU-toppmöte i Bryssel. Den mest akuta frågan är att säkra en långsiktig finansiering till Ukraina, särskilt som det amerikanska stödet minskat. I EU-nämnden förklarade statsministern att han driver på för en lösning där frysta ryska tillgångar används för att garantera ett lån till Ukraina. Han betonade att en sådan lösning måste erbjuda förutsägbart stöd, innebära en mer rättvis bördefördelning mellan EU-länderna och vara juridiskt hållbar för att undvika ungerska veton.

– Lösningen måste vara politiskt och juridiskt hållbar, sade Ulf Kristersson.

Från Bryssel bekräftar en hög EU-tjänsteman att målet med toppmötet inte är att besluta om detaljerna i hur de ryska tillgångarna – runt 140 miljarder euro som kan användas – utan att ge kommissionen ett politiskt ramverk för att snabbt kunna utarbeta ett skarpt förslag. Samtidigt hoppas man kunna nå en politisk överenskommelse om ett nittonde sanktionspaket mot Ryssland.

Hård klimatdebatt väntas
Den fråga som väntas skapa mest debatt är dock klimatpolitiken i relation till EU:s konkurrenskraft. Ulf Kristersson beskrev två läger i EU: ett som, likt Sverige, ser den gröna omställningen som en tillväxtmotor, och ett annat som oroar sig för negativa konsekvenser för industrin och vill justera eller senarelägga klimatmålen. Regeringens linje är att hålla fast vid de långsiktiga målen.

– Det skulle också vara förödande för de företag som har gjort mest, sade han.

EU-ledarna ska diskutera förslaget om att EU till 2040 ska ha minskat klimatutsläppen med 90 procent jämfört med 1990. Regeringen vill se ”större flexibilitet i själva genomförandet”. Detta kritiserades hårt av oppositionen. Jytte Guteland (S) menade att regeringen driver en otydlig linje som riskerar att bromsa klimatarbetet.

– Med otydlig så menar vi att man på ena sidan säger sig stå bakom 90 procent, och å andra sidan har enormt många invändningar och otydligheter när man argumenterar, sade Jytte Guteland.

En hög EU-tjänsteman beskriver klimatdebatten som den potentiellt svåraste under mötet. Enligt henom kommer diskussionen att vara ”uppriktig” och fokuseras på vilka ”möjliggörande villkor” som krävs för att nå målen, snarare än att behandla målen i sig.

I samband med denna diskussion väntas ledare ta upp det tidigare EU-beslutet om att i praktiken förbjuda nya bilar med förbränningsmotorer från 2035 och den nya utsläppshandeln för vägtransporter och byggnader.

Konkurrenskraft och regelförenkling
Ledarna väntas fortsätta samtalen om hur EU:s konkurrenskraft kan stärkas. Från svensk sida prioriteras en fördjupad kapitalmarknad och regelförenkling, en fråga statsministern engagerat sig starkt i.

– Jag är genuint bekymrad över de ständiga försöken att stoppa förenklingsagendan, sade Ulf Kristersson och kritiserade vad han anser vara Europaparlamentets många ändringsförslag till nya lagar.

Socialdemokraternas Matilda Ernkrans varnade dock för regeringens strategi. Hon menade att avregleringar och sänkta klimatambitioner kanske gynnar andra länders industri, men att en ”ensidig avregleringsagenda” riskerar att sätta svenska jobb på spel.

– Svenska företag ligger långt fram i den gröna omställningen. Så att riva upp social och miljömässig lagstiftning gynnar kanske Italiens och Polens konkurrenskraft. Men för svensk bilindustri, jordbruk och grön industri […] riskerar det få precis motsatt effekt, sade Ernkrans.

Stärkt försvar i Europa
Ledarna förväntas också ta kliv för att omsätta tidigare försvarsstrategier i handling. Målet är att spika nästa steg i arbetet med att uppnå en gemensam europeisk ”försvarsberedskap” till 2030. Enligt uppgifter från Bryssel kommer man att ge klartecken till specifika förmågeprojekt, där särskilt utvecklingen av ett gemensamt luftförsvar mot drönare och robotar ses som brådskande.

Sverige och andra ledare kräver att medlemsländerna ska sitta i ”förarsätet”, med EU-institutionerna i en underlättande roll. Statsminister Kristersson betonade också att EU:s åtgärder måste komplettera Nato, inte skapa konkurrerande strukturer. Han varnade även för att en ”köp europeiskt”-princip för att gynna den egna industrin och kallade detta för ”dumt och direkt farligt” då den riskerar att stänga ute viktiga allierade som USA och Storbritannien.

Svensk oenighet om Mellanöstern
Den bräckliga vapenvilan i Gaza och vägen framåt kommer också att diskuteras. Statsministern välkomnade att en fredsplan inletts och betonade USA:s avgörande roll, men varnade för att parterna är oeniga om detaljer. Regeringen driver på för fortsatta EU-sanktioner mot Hamas och extremistiska israeliska bosättare.

Från oppositionen hördes betydligt skarpare krav. Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna lyfte möjligheten att pausa EU:s associationsavtal med Israel för att öka pressen, en åtgärd regeringen inte ställt sig bakom.

Toppmötet inleds på torsdag morgon och väntas pågå sent in på natten. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har bjudits in för att delta i den inledande diskussionen.