Publicerad 23 okt 2025 kl 06.00
Det finns flera exempel där människor farit illa av läkemedel från den svarta marknaden.
Dessa läkemedel skulle aldrig kunna förekomma på ett lagligt apotek, men de hittar vägen direkt hem till den som klickar på köp utan att tänka på riskerna, skriver Läkemedelsverket.
”Mängden aktiv substans i produkterna kan vara på livshotande nivåer för den med en underliggande hjärtsjukdom”, skriver Läkemedelsverket.
Foto: Kmpzzz / Shutterstock
Öppna bild i helskärm
Lena Björk är direktör för tillsynsverksamheten vid Läkemedelsverket.
Öppna bild i helskärm
Lilian Nilsson är enhetschef på Läkemedelsverkets tillsynsenhet för olagliga läkemedel.
Foto: Fotograf Magnus Aronson / Pressbild
Öppna bild i helskärm
”I flera europeiska länder har myndigheterna upptäckt fall där insulinpennor märkts om till förfalskade bantningsprodukter vilket har lett till flera sjukhusinläggningar”, skriver Läkemedelsverket.
Foto: myskin / Shutterstock
Öppna bild i helskärm
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Organiserad brottslighet ligger bakom olaglig läkemedelsförsäljning. I fjol visade SVT:s ”Uppdrag granskning. Jakten på Ozempic” bilder på läkemedel som en person i inslaget köpt på sidor som en medverkande menade är ”som vilka som helst”.
Men det är inte vilka som helst.
Vissa av läkemedlen som visades upp på bästa sändningstid är skapade av Idenex – en illegal tillverkare som polisen kunde avslöja upptäckte producerar sina förfalskade läkemedel i en avlägsen stuga i värmländska skogen.
Det här är ett tydligt och aktuellt exempel på hur kriminella med professionella webbsidor ger sken av en legitim försäljning. Men i det aktuella exemplet skedde tillverkningen i ett ödetorp och utan något som helst tillstånd. Långt borta från den kliniska miljö och de högt ställda krav som behöver uppnås för en säker läkemedelstillverkning, leverans och försäljning.
Dessa läkemedel skulle aldrig kunna förekomma på ett lagligt apotek, men de hittar vägen direkt hem till den som klickar på köp utan att tänka på riskerna.
Nätdrog orsakade dödsfall
Att klicka hem dessa produkter riskerar att bli en mycket dyrköpt erfarenhet som kan kosta dig mer än du tror – din hälsa, din säkerhet och din ekonomi. Det finns flera exempel där människor farit illa av läkemedel från den svarta marknaden.
Ett exempel är den dödliga drogen metonitazen, som under en period såldes i felmärkta förpackningar, både på nätet och på gatan. Förpackningar märkta Oxymorphone innehöll i själva verket tabletter med den betydligt starkare syntetiska opioiden metonitazen, vilket gjorde risken för överdos hög. I stället för att dövas somnade dessa personer in för gott.
I flera europeiska länder har myndigheterna upptäckt fall där insulinpennor märkts om till förfalskade bantningsprodukter vilket har lett till flera sjukhusinläggningar. I stället för att gå ned i vikt hamnade dessa personer i potentiellt livshotande tillstånd.
I Sverige har fall av hjärtinfarkt förekommit av olagliga potensmedel. Mängden aktiv substans i produkterna kan vara på livshotande nivåer för den med en underliggande hjärtsjukdom.
Inga garantier på svarta marknaden
De högt ställda krav vi har på hela den legala läkemedelskedjan finns av en anledning. Varje tablett, varje flaska och varje förpackning är kontrollerad för att vara säker, effektiv och spårbar. På den svarta marknaden finns inga sådana garantier.
Annons
När du lämnar ut ditt namn, adress och kortuppgifter till kriminella öppnar du dessutom dörren för bedrägerier och identitetsstöld. Vi har granskat domar från de senaste fem åren mot olagliga läkemedelsaktörer.
I de flesta av dessa domar dömdes försäljarna även för bland annat narkotika- och dopningsbrott. Det var också vanligt att de ägnade sig åt penningtvätt och vapenbrott. Men även häleri, urkundsförfalskning och olovlig identitetsanvändning förekom i domsluten.
Upp till konsumenten
Kriminella tjänar storkovan på människors angelägenhet av att klicka hem falska läkemedel som påstås höja potensen, minska vikten eller döva ångesten. Vår myndighet gör allt vi kan för att förhindra att den här marknaden ska florera. Men hur mycket vi myndigheter än gör är det ändå i slutändan du som konsument som kan göra den stora skillnaden.
Du som vill klicka hem en produkt från ett olagligt apotek behöver stanna upp. Klicket ger varken garantier för att du får hem något eller för vad du får hem. Och du vet inget om vad som händer sen.
Du skulle inte köpa en spruta med okänt innehåll av en främling i en park. Du skulle inte lämna ditt namn, adress och bankkortnummer till en hälare på stan. Detta är sunt förnuft, men på nätet räcker en snygg webbplats och ett tillräckligt angeläget behov för att blunda och klicka hem produkter från en okänd webbsida.
Det spelar ingen roll att det AI-genererade fotot på läkaren ler trovärdigt mot dig, eller att läkemedlet de erbjuder är något du vill köpa utan att träffa en riktig läkare – stå emot frestelsen. Klicka inte. Köp inte.
Av Lena Björk
direktör för tillsynsverksamheten vid Läkemedelsverket
Lilian Nilsson
enhetschef på Läkemedelsverkets tillsynsenhet för olagliga läkemedel