Personer med schizofrenispektrumstörningar lever i genomsnitt 20 år kortare än resten av befolkningen.
Öppna bildvisare
Den fysiska hälsan förbises ofta inom den psykiatriska vården. Illustrerande arkivbild. Bild: Henrietta Hassinen / YleLyssna (du hör en artificiell röst) 2:44
Camilla Långstedt, magister i hälsovetenskaper och doktorand vid Åbo universitet, har i sin doktorsavhandling undersökt hur hälsoscreening kan användas inom psykiatrisk vård när det gäller patienter med schizofrenispektrumstörningar.
Hon har också tittat närmare på vårdarnas och patienternas erfarenheter av att använda hälsoscreening.
Långstedt har själv jobbat som psykiatrisk sjukskötare i flera årtionden, och har i sitt arbete märkt att den fysiska hälsan ofta har förbisetts. Det var också därför hon ville försöka hitta en lösning på problemet.
Enligt Långstedt är det många faktorer som kan leda till att man inom vården missar hälsoproblem när det gäller just den här patientgruppen.
– Det kan bland annat handla om prioritering av resurser inom vården och om patienternas psykiska utmaningar, men det är en komplex fråga, säger Långstedt.
Öppna bildvisare
Camilla Långstedt presenterar sin doktorsavhandling på fredag. Bild: Nea Kantinkoski
I studien använde man sig av ett formulär, som är en finskspråkig version av det internationella formuläret Health Improvement Profile (HIP). Med hjälp av formuläret kan sjukskötaren tillsammans med patienten diskutera frågor kring fysisk hälsa och livsstil, som vikt, blodtryck, kost, rökning och sömn.
Det som kom fram var att patienterna själva uppskattade formuläret. De ansåg att det var lätt att förstå och gjorde dem mer medvetna om sin egen hälsa, vilket också gjorde att de bättre kunde ta tag i eventuella problem och delta i behandlingen.
Vårdpersonalen lyfte å sin sida fram att det var svårt att hinna med screeningen på grund av resursbrist och att formuläret var för långt och komplicerat.
– Dessutom kunde patientens psykiska tillstånd göra det svårt att genomföra screeningen, och ibland ville de inte alls delta, säger Långstedt.
20 år kortare livslängd hos personer med allvarlig psykisk sjukdom
Personer med schizofrenispektrumstörningar lever i genomsnitt upp till 20 år kortare än resten av befolkningen.
En vanlig orsak är att fysiska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och fetma, inte upptäcks eller behandlas i tid. Det är till exempel vanligt att den här patientgruppen lider av övervikt eller röker, vilket kan leda till olika sjukdomar.
– Det behövs rutiner för att följa också den fysiska hälsan hos de här patienterna. Jag hoppas att vi kan utveckla vårdprocesser där det är möjligt att ta i beaktande både den fysiska och den psykiska hälsan, säger Långstedt.
Doktorsavhandlingen presenteras fredagen 24 oktober vid Åbo universitet, och går att läsa via Åbo universitets publiceringsarkiv.