En av regeringens viktigaste åtgärder i höstbudgeten är att sänka matmomsen från 12 till 6 procent. En reform som ska träda i kraft i april 2026 och kostar totalt 37 miljarder.
I ny studie vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg har forskarna granskat en så kallad matskatteväxling som innebär helt slopad moms på mat som är bra för hälsa och klimat – och höjd moms på onyttig mat.
– Hälsonyttan är bland annat att färre skulle få diabetes, säger Jörgen Larsson, docent på Chalmers tekniska högskola och en av forskarna bakom studien.
Forskarna har använt en modell från Världshälsoorganisationen (WHO), som bygger på hur sambanden ser ut mellan hur mycket vi äter av ett visst livsmedel och risken att drabbas av sjukdom. Enligt beräkningarna skulle de förbättrade matvanorna leda till att 700 färre dör i förtid varje år.
”Generell sänkning försämrar folkhälsan”
Enligt studien skulle växthusgasutsläppen dessutom kunna minska med motsvarande var tionde bil på vägarna om vi åt hälsosammare mat.
I videon berättar Jörgen Larsson vilka livsmedel som är bäst för hälsa och klimat.
Jörgen Larsson är kritisk till regeringens åtgärd att sänka momsen på all mat och menar att det till och med riskerar att få negativa effekter på folkhälsan.
– Att sänka matmomsen generellt försämrar med största sannolikhet folkhälsan eftersom onyttiga livsmedel skulle bli billigare och konsumtionen därmed sannolikt öka.
Kan det inte vara så att man snarare har råd att köpa lite mer frukt och grönt?
– Våra resultat visar att priskänsligheten är hög för till exempel läsk och låg för grönsaker. Det betyder att konsumtionen av läsk kommer att öka mycket vid halvering av moms medan konsumtionen av grönsaker bara kommer att öka i en mindre utsträckning, säger Jörgen Larsson.