Publicerad 24 okt 2025 kl 12.18
Moderaterna vill ha en ny utredning om euron.
– För mig är det självklart, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Om Sverige skulle bestämma sig för ett ja kan det ta ungefär åtta år innan valutan införs, enligt henne.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) på M-stämman i Västerås.
Foto: SVEN LINDWALL/EXP / Expressen
Öppna bild i helskärm
M vill ha en ny utredning om euron.
Foto: sweet_tomato / Shutterstock
Öppna bild i helskärm
I folkomröstningen 2003 röstade Elisabeth Svantesson (M) för euron. Hon har respekt för resultatet, där ja-sidan förlorade stort, men som parti vill Moderaterna se en utredning som ska se över alla ”relevanta aspekter, inklusive geo- och säkerhetspolitiska överväganden” av Sveriges valuta.
För svenskarna är kronan en kulturfråga, säger hon.
– Jag tycker att det ska utredas. För mig är det självklart, det har gått väldigt många år.
Hon vill inte säga om det är ett steg mot en ny folkomröstning.
– Det är bra att utreda först och se, säger hon.
Principiellt är Moderaterna för att införa euron i Sverige, även om man i praktiken har respekterat nej-vinsten 2003.
Men det förändrade säkerhetsläget i Europa och Brexit ses internt som två skäl till att öppna upp för en förnyad valutadebatt, säger källor i partiet.
Och om en utredning landar i ett förslag som sen blir skarp politik skulle det fortfarande att dröja innan den nya valutan blir svensk verklighet.
– Nu är inte den frågan på bordet, men gör man det så tar det längre tid. Kanske åtta år, säger Elisabeth Svantesson (M).
Ministerkollegan: ”Uppenbara fördelar”
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) röstade nej i omröstningen 2003.
– Sedan dess kan man konstatera att det har hänt ganska mycket.
Wykman ser flera uppenbara politiska och ekonomiska fördelar med euron i Sverige. En är att bli en del av EU-samarbetet fullt ut. En annan handlar om trygghet och säkerhet.
– Om det blir riktigt turbulent och jobbigt i världen står vi inte själva utan tillsammans med andra.
– Sen ska det givetvis vägas mot de risker eller utmaningar det innebär, till exempel kring hur andra europeiska länder sköter sin skuldsättning och vad det kan få för konsekvenser.
Givet hur världen ser ut är det bra att göra ett omtag, säger han.
– Jag tycker att det är bra.