Belgiskt motstånd bromsar EU-plan för ryska miljarder

Det som skulle bli en kraftfull politisk signal till både Ukraina och Ryssland slutade i en luddig textformulering. EU-ländernas stats- och regeringschefer misslyckades på torsdagen att enas om förslaget att använda avkastningen från frysta ryska centralbankstillgångar för att finansiera ett stort reparationslån till Ukraina, utan sköt beslutet till december.

Huvudorsaken var ett benhårt motstånd från Belgiens premiärminister Bart De Wever. Merparten av de cirka 190 miljarder euro i ryska tillgångar som är frysta inom EU finns hos det Brysselbaserade finansiella institutet Euroclear vilket gör Belgiens medverkan avgörande.

I stället för att ge EU-kommissionen ett tydligt mandat att gå vidare med lånepaketet, enades ledarna om en mer försiktigt formulerad text. Den ger kommissionen i uppdrag att ”så snart som möjligt” presentera ”alternativ för finansiellt stöd” för att möta Ukrainas behov för 2026 och 2027.

Belgiens kravlista
Vid en ovanligt lång presskonferens efter EU-toppmötet redogjorde Bart De Wever i detalj för sina invändningar, som han menar är avgörande för både Belgien och hela eurozonens finansiella stabilitet.

– Detta har aldrig gjorts förut. Vi befinner oss i okänt vatten. Är det lagligt? Det är oklart, sade De Wever och listade tre huvudproblem.

För det första ifrågasätter han legaliteten i att använda suveräna tillgångar, något som enligt honom inte skedde ens under andra världskriget. Han förutspår att Ryssland kommer att begrava EU i stämningar och varnade för ryska motåtgärder.

– Moskva har meddelat oss att om vi rör pengarna kommer vi att känna av konsekvenserna till evigheten, vilket verkar vara en lång tid, sade De Wever.

För det andra, och viktigast enligt De Wever, är frågan om garantier. Han hänvisade till Europeiska centralbankens (ECB) chef Christine Lagarde, som under mötet betonade att om pengarna måste återbetalas till Ryssland – till exempel efter ett fredsavtal – måste hela beloppet kunna göras tillgängligt omedelbart.

– Vem ska ge den garantin? Jag frågade mina kollegor: Är det ni? Frågan besvarades inte med en tsunami av entusiasm, sade De Wever och klargjorde att Belgien inte ensamt kan eller kommer att stå för risken.

Enligt honom kan det skapa ett systemiskt hot mot euroområdet om de 140 miljarderna euro används för lån till Ukraina utan garantier.

För det tredje krävde han internationell samordning. Att EU agerar ensamt skulle kunna skada eurons trovärdighet som reservvaluta. Han menar att andra länder där ryska tillgångar finns, som Storbritannien, Japan och USA, också måste delta.

Starkt stöd för lån
Trots Belgiens motstånd finns ett brett stöd för att hitta en lösning. Både Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och Frankrikes president Emmanuel Macron har varit starka förespråkare för lånemodellen.

– Vi kommer söka ett sätta att använda [pengarna], sade Merz och medgav samtidigt att Belgien ställt ”mycket allvarliga frågor som vi måste lösa”.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen framhöll att de tekniska problemen är möjliga att lösa och att alternativet – att inte finansiera Ukraina – är värre.

– Vi enades om ”vad” – det vill säga reparationslånet – och vi måste arbeta med ”hur”, hur vi gör det möjligt, vilken som är den bästa vägen framåt, sade Ursula von der Leyen som betonade att förslaget respekterar både EU-rätt och internationell rätt.

Enligt rådsordförande António Costa var budskapet från Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde och Eurogruppens ordförande Paschal Donohoe under toppmötet tydligt: kommissionens förslag är förenligt med internationell rätt, ”genomförbart” och alla tekniska problem går att lösa.

Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M), som efter mötet ersatte en förkyld statsminister Ulf Kristersson för att svara på frågor, betonade den moraliska aspekten.

– Det här är det absolut bästa alternativet vi har på bordet för att både se till att vi kan täcka Ukrainas behov och att Ryssland betalar för den skada de har orsakat, sade Rosencrantz och tillade att är rimligt att Belgien har invändningar man vill ha svar på.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som närvarade vid mötet, vädjade till ledarna att fatta ett snabbt beslut.

– Vi behöver pengarna 2026, och helst i början av året, sade Zelenskyj.

Klimat och konkurrens
Utöver Ukrainastödet diskuterade ledarna även EU:s konkurrenskraft och klimatpolitik. Något beslut om det omstridda klimatmålet för 2040, en utsläppsminskning med 90 procent, fattades inte. Frågan skickas vidare till medlemsländernas miljöministrar som möts i november. Flera östeuropeiska länder har krävt sänkta ambitioner, och slutsatserna talar nu om behovet av en ”pragmatisk” och ”kostnadseffektiv” omställning med mer flexibilitet.

Ledarna enades också om att kraftigt driva på arbetet med regelförenklingar för att stärka EU:s företag.

Nästa EU-toppmöte hålls den 18 december då ledarna återigen förväntas diskutera hur Ukrainas finansiering ska säkerställas. Dessutom planeras ett extra toppmöte den 12 februari i Belgien, helt ägnat åt frågor om europeisk konkurrenskraft.