Mats Larsson
Publicerad 23 okt 2025 kl 20.03Uppdaterad 24 okt kl 10.13
Donald Trump är på väg att få sin egen doktrin.
En del kallar den ”Monroe 2.0”, andra vitsar till med ”Donroe-doktrinen”.
Trump vill åter göra Latin- och Sydamerika till USA:s bakgård.
Film visar: Här krossas båten i Karibien på Trumps order.
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Amerikanska militärplan på en bas i Puerto Rico.
Foto: Kendall Torres Cortés/DPA/TT
Öppna bild i helskärm
USA:s president Donald Trump.
Foto: AARON SCHWARTZ – VIA CNP / POLARIS POLARIS IMAGES
Öppna bild i helskärmMats Larsson
Doktrin är något stort i utrikespolitiken och bara några få amerikanska presidenter har gett namn åt dem. En doktrin är ett allmänt uttalande som sammanfattar och guidar ett lands utrikespolitik.
Harry Truman fick en uppkallad efter sig, Richard Nixon och Ronald Reagan likaså.
Den första var dock James Monroe som inte är ihågkommen för så mycket annat just sin doktrin. ”Monroe-doktrinen” från 1823 sa att alla europeiska makter skulle hålla sig borta från de bägge amerikanska kontinenterna och nationerna där.
Donald Trump verkar på väg att uppdatera just den, genom att utöka USA:s makt och inflytande över denna del av världen. Han straffar sina kritiker där, belönar sina vänner.
Han har efter år då USA varit fokuserad på andra delar av världen – Mellanöstern inte minst, Europa och Kina – kraftigt ökat intresset för denna, närmare region. Både militärt och diplomatiskt.
Han talade från första stund om att göra Kanada till en 51:a delstat och åter lägga beslag på Panama-kanalen. En del av det var nog bara till hälften allvarligt.
Men han är desto seriösare med exempelvis de upptrappade hoten mot Venezuelas president Nicolas Maduro och det nyförklarade kriget mot narkotikakarteller i regionen.
– Vi återupprättar ett nödvändigt fokus på att besegra hoten på västra halvklotet, sa Trump nyligen i ett tal inför USA:s samlade generaler och amiraler.
USA:s militär har under hösten angripit och sänkt nio snabbgående båtar och dödat minst 37 som fanns ombord. USA:s militär säger att de alla tillhörde drogkarteller.
De sju första attackerna ägde rum i Karibien, de två senaste denna vecka har för första gången flyttat de militära attackerna även till Stilla havet.
Bilder som Vita huset publicerat på båtar i Karibien som angrips av amerikansk militär.
Foto: Vita huset
Öppna bild i helskärm
Det är faktiskt mer logiskt om man vill angripa narkotika-smugglarna. Det är främst via Stilla havet som snabbgående båtar tar sig upp till Mexiko för vidaresmuggling in i USA.
Hittills har det varit amerikanska kustgardet som bekämpat denna knarksmuggling, genom att försöka stoppa båtarna och lägga beslag på kokainet.
Men under Trump och krigsminister Pete Hegseth så skjuter militären först och frågar sen. De säger sig veta att det är knarksmugglare de dödar.
Hittills har angreppen ägt rum till havs, men Trump sa i veckan också att det kan bli aktuellt med markoperationer.
Han har också gett CIA grönt ljus för att agera i Venezuela. Trump gör ingen hemlighet av att han vill tvinga bort Maduro från makten, och Venezuela förbereder sig på en amerikansk attack.
Annons
Det finns som bekant en historia av amerikanska och ofta CIA-ledda ingripanden i Latin- och Sydamerika. Det senaste skedde när president George HW Bush lät invadera Panama 1989 och störtade Manuel Oriega, en ledare som liksom Nicolas Maduro anklagades för knarkkopplingar.
Trump har också trappat upp retoriken mot Colombias president Gustavo Petro och kallade även honom i veckan för en ”illegal knarkledare”.
Pentagon har gett det Södra kommandot – som sköter västra halvklotet – rejält ökade resurser på sistone. USA har inte haft en sådan här militär närvaro på decennier i Karibien.
”Mycket enklare att sälja”
Det kan tyckas underligt att Trump väljer att trappa upp och till och med antyda krig, eftersom han gick till val på att inte dra in USA i nya konflikter. Han beskriver sig ofta som en fredspresident som fått slut på ”åtta krig”.
– Men detta är mycket enklare att sälja till hans väljarbas än det som pågår i Mellanöstern, säger den inflytelserike konservative rådgivaren Steve Bannon till Wall Street Journal.
Han verkar ha rätt. En ny mätning för Economist visar att 74 procent av republikanska väljare, och 82 procent av Trumps väljare, stöder militärattackerna mot båtarna.
Det saknas inte kritiker förstås. En mer muskulös amerikansk politik riskerar snabbt bli impopulär i Latin- och Sydamerika. Och det finns ett annat land som gör allt för att öka sitt inflytande där, utan historiska synder.
Kina. Peking visar inga tecken på att bry sig om ”Donroe-doktrinen”.