Publicerad 17 aug 2025 kl 06.00
Daniel Yousefi beskriver droger och kärlek i ”Rus”.
Teodor Stig-Matz imponeras av formen och språket.
Daniel Yousefi är en svensk författare. ”Rus” är hans tredje bok.
Foto: Henric Hemmerlind / Episod
Teodor Stig-Matz är kritiker på Expressens kultursida.
RECENSION. Det är svårt att skriva om droger, eller åtminstone att göra det bra. Den första risken man tar är att texten blir för romantiserande. Den andra är att berättelsen blir någon form av sedelärande historia. I exempel ett blir resultatet något som enbart intresserar 16-åriga killar; i exempel två något som sagda tonåringars föräldrar önskar kunde göra det.
Klassiker finns det ändå flera av bland drogromanerna. William S Burroughs ”Tjacket”, M Agajevs ”Roman med kokain”, Bret Easton Ellis ”Noll att förlora”, för att nämna några. När den svenska författaren Daniel Yousefi nu gör ett försök i genren med ”Rus”, hans tredje bok, är en hel del bekant från dessa kanoniserade föregångare.
Foto: Episod
Framför allt handlar det om romanens huvudkaraktär: en ung-ish man baserad på författaren själv, skriven i första person, avskärmad från världen när han knarkar, ännu mer avskärmad när han inte gör det. Han är en kille som låter sig dras med i sitt eget förfall, en som svarar kort om han svarar alls – helt enkelt den sortens romanfigur som på grund av ovan nämnda klassiker blivit något av en kliché.
Att ”Rus” trots detta är en riktigt bra bok har att göra med ett par saker. Först och främst handlar det om språket. Yousefi har en stil som är sparsmakad, ibland till och med försiktig i sin brist gestaltning. Ändå lyckas han – med hjälp av säregna meningsuppbyggnader och andra små språkliga trick – få orden att brännas på papperet. Det är helt enkelt ett nöje att låta sig vallas genom historien av hans skickliga penna.
’Daniel’ och ’R’ drar på en obegriplig spontanresa till Polen, gifter sig och flyttar ut på landet, de knullar oavbrutet och snortar allt kokain i hela Stockholm.
Bokens andra triumf kommer i form av en kärlekshistoria. Romanens ”Daniel” är nämligen inte ensam på snabbtåget mot undergången – med sig har han hela tiden ”R”. Hon är en karaktär som på ytan är minst lika klichéartad som sin motspelare: svår poet, impulsiv och ofrivilligt svekfull. Giving borderline, som kidsen kanske skulle uttrycka det.
Men i mötet mellan dessa två vilsna – ofta bara skitjobbiga – själar, skapas magi. På ett plan är de som skapta för att vara tillsammans, på ett annat är deras relation en giftbägare som hela tiden håller på att koka över. De vill ha varandra, men deras kärlek är omöjlig. Inget obekant motiv, kanske, men väl ett effektivt sådant.
Förhållandet rör sig på grund av detta urproblem aldrig riktigt framåt. ”Daniel” och ”R” drar på en obegriplig spontanresa till Polen, gifter sig och flyttar ut på landet, de knullar oavbrutet och snortar allt kokain i hela Stockholm. Hela tiden är såväl läsaren som de själva säkra på att det aldrig kommer att funka – och denna totala brist på hopp gör allt så mycket vackrare.
Som drogroman är ”Rus” potent utan att bli vare sig moralistisk eller romantiserande. Som kärleksroman är den helt fenomenal. Ett litet under, både till form och till innehåll.
ROMAN
DANIEL YOUSEFI
Rus
Episod, 112 s.
Visa mer
Teodor Stig-Matz är kritiker på Expressens kultursida.