Publicerad 29 okt 2025 kl 12.00
Friskolor har i snitt färre behöriga lärare, större klasstorlekar och fler problem med glädjebetyg.
Liberalerna vill därför fasa ut aktiebolagen och hitta en ny associationsform som bättre stämmer överens med skolans uppdrag, skriver Fredrik Malm (L), utbildningspolitisk talesperson.
Fredrik Malm (L), utbildningspolitisk talesperson.
Foto: PELLE T NILSSON / SPA
Öppna bild i helskärm
”Det finns exempelvis stora skolkoncerner i Sverige som drivs av aktiebolag med en stor del utländska fondägare”, skriver L.
Foto: Viktoria Bank / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
REPLIK. I en debattartikel skriver Karin Johansson, vice vd Svenskt näringsliv, att den svenska skoldebatten har hamnat i en återvändsgränd och att den endast handlar om skolornas driftsform. Vi håller inte med. Liberalerna i regeringen genomför nu genomför det största reformpaketet för skolan på över 30 år. Det handlar om omfattande förändringar som syftar till att återupprätta både kunskapsfokuset och studieron i de svenska klassrummen.
Svenskt Näringsliv lägger i stället tid och kraft på att försvara förekomsten av aktiebolag i svensk skola. Detta trots att friskolesystemet har utvecklats till en illa fungerande kvasimarknad, där prissättningen sker på förhand genom en schablonersättning – samtidigt som det offentliga bekostar de enskildas val.
Systemet har skapat en växande kontrollbyråkrati samtidigt som vinstintresset skapat incitament för besparingar på bekostnad av kvaliteten.
Glädjebetyg
Friskolor har i snitt färre behöriga lärare, större klasstorlekar och fler problem med glädjebetyg. Medier har också avslöjat flera skandaler där friskoleägare slussat elevernas skolpeng till bland annat arenabyggen, våffelstugor eller extremister i utlandet.
Därtill kommer många svårigheter vad gäller att kontrollera det utländska ägandet i aktiebolagen. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har pekat på att utländska investeringar i svenskt skolväsende kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Det finns exempelvis stora skolkoncerner i Sverige som drivs av aktiebolag med en stor del utländska fondägare.
Frågan om driftsformen i det svenska skolväsendet är med andra ord inte en oviktig fråga.
Liberalerna vill därför fasa ut aktiebolagen och hitta en ny associationsform som bättre stämmer överens med skolans uppdrag. Det skulle gynna eleverna, vår framtida konkurrenskraft och den svenska tillväxten. Det borde också Svensk Näringsliv inse.
Av Fredrik Malm (L)
utbildningspolitisk talesperson
DEBATTARTIKELN: Har Liberalerna blivit ett vänsterparti?