Publicerad 30 okt 2025 kl 12.26Uppdaterad kl 13.20
Polen har skickat upp stridsflygplan för att mota ett ryskt rekogniseringsplan över Östersjön, rapporterar Reuters.
Foto: STELLA PICTURES / STELLA PICTURES RK BILD
Öppna bild i helskärm
Flygvapnets operationschef Robert Krznaric.
Foto: Försvarsmakten.
Öppna bild i helskärm
Det ryska planet hade inte slagit på sina transpondrar, som gör det möjligt för andra flygplan att se var det befinner sig. Därmed skickades polska stridsflygplan upp för att mota bort det.
En liknande incident skedde i tisdags, uppger Polens försvarsminister Wladyslaw Kosiniak-Kamysz. Även då befann sig ett ryskt rekogniseringsflygplan i internationellt luftrum över Östersjön utan resplan och med avslagna transpondrar.
Länderna på Natos östra flank är på helspänn för möjliga luftkränkningar sedan i september, då tre ryska stridsflygplan kränkte Estlands luftrum under tolv minuter. Kort dessförinnan kränkte över 20 ryska drönare polskt luftrum.
Så fungerar Sveriges incidentberedskap
Sverige har vid flera tillfällen under sommaren och hösten skickat upp stridsflygplan för att identifiera ryska militärflygplan över Östersjön, i synkroniserade insatser tillsammans med Natoallierade.
I ett första läge handlar det om att möta utländska flygplan i internationellt luftrum. Men skulle ett flygplan kränka Sveriges luftrum får flygvapnet ”bekämpa inkommande utländska statsluftfartyg och obemannade system”.
– För att vi ska kunna agera så snabbt som det krävs. Vi bedömer hotet och konsekvensen om det inte skulle bekämpas. Våra skyddsåtgärder och våldsanvändande blir i proportion till hotet, säger flygvapnets operationschef Robert Krznaric i ett pressmeddelande.
Försvarsmakten och flygvapnet bevakar i dag hela Östersjöområdet och är beredda att ingripa om så krävs.
– Flygvapnet har redan i dag förmåga och kapacitet att snabbt växla upp för att kunna möta olika typer av hot. Som exempelvis stridsflyg, bombflyg, kryssningsmissiler eller drönare som Shahed, säger Krznaric.