Publicerad 31 okt 2025 kl 06.39Uppdaterad kl 09.32

Hovrätten för övre Norrland dömde fel.

Domstolen hade alla möjligheter att utvisa 16-åriga Meyas våldtäktsman.

Det anser åklagaren Alexander Malmgren.

– Jag har svårt att se att något internationellt organ skulle kritisera Sverige för att man utvisar personer som begår överfallsvåldtäkter på minderåriga flickor, säger han.

Expressens nyhetsapp ger dig alla nyheter – ladda ned den här

Senaste nyhetsklippen från Expressen.

Alexander Malmgren, senior åklagare i Göteborg, kallar domen en ”dikeskörning”.

Foto: Tobias Ljungberg, Polismyndigheten / Tobias Ljungberg, Polismyndigheten

Öppna bild i helskärm

Meya, i dag 17 år, våldtogs när hon var på väg hem från sitt jobb McDonald’s i Skellefteå förra året.

Foto: Privat

Öppna bild i helskärm

Meya pekade ut på ett foto för polisen var våldtäkten skedde.

Foto: Polisen

Öppna bild i helskärm

Domen efter våldtäkten mot 16-åriga Meya i Skellefteå har väckt vrede både i Sverige och utomlands.

Gärningsmannen, en vid tillfället 18-årig eritrean med flyktingstatus, dömdes till tre års fängelse men utvisades inte. Brottet ansågs inte vara synnerligen grovt, bland annat för att övergreppet var kortvarigt och att han ”bara” använt sina fingrar.

ARTIKELN I KORTHET

• Alexander Malmgren, åklagare i Göteborg, är kritisk mot att flyktingen som våldtog 16-åriga Meya i Göteborg inte utvisas.

• Han menar att de som inte är svenska medborgare och döms för ett så allvarligt brott som våldtäkt kan utvisas, även om de har flyktingstatus, utan att Sverige bryter mot några internationella konventioner.

• Rådmannen Lars Viktorsson som dömde i Skellefteåfallet anser att lagen i så fall skulle behöva förtydligas.

Visa mer

Feldömt, anser Alexander Malmgren, senior åklagare i Göteborg. På X har han kallat domen ”en riktig dikeskörning till dom som gjort Sverige till internationellt åtlöje”.

– Hovrätten har varit alldeles för försiktig i det här fallet, säger han.

”Juristspråk för ’aldrig i helvete’”

I bakgrunden finns artikel 33 i FN:s flyktingkonvention från 1951. I den engelska texten står att en flykting bara får utvisas för ett ”particularly serious crime”.

I den svenska översättningen valdes uttrycket ”synnerligen grovt brott”, och det används än i dag i utlänningslagen.

Ordvalet är en överdrift som leder tankarna fel, anser Alexander Malmgren.

– ”Synnerligen grovt” är juristspråk för ”aldrig i helvete”. Många jurister har det i ryggraden att man sätter ribban väldigt högt då.

Meyas våldtäktsman dömdes för våldtäkt av normalgraden. Det finns många fall där flyktingar utvisats på den rubriceringen.

UNHCR: Våldtäkt ”utan tvivel” ett grovt brott

Ofta hänvisar domstolarna till ett avgörande i Migrationsöverdomstolen 2021. En syrisk man hade dömts till fängelse i två år och åtta månader och tio års utvisning för att ha våldtagit en 15-årig flicka. Han hade använt visst våld och sagt att han hade en kniv, men även den våldtäkten ansågs vara av normalgraden.

Minimistraffet för våldtäkt var då två års fängelse, i dag är det tre år.

Mannen anmälde verkställighetshinder och ville få flyktingstatus. Migrationsöverdomstolen sa nej då man bedömde att våldtäkten var ett synnerligen grovt brott. 

I UNHCR:s riktlinjer om uteslutning från flyktingskap anges att våldtäkt ”utan tvivel” är ett grovt brott, konstaterade domstolen.

Men man skrev också att ”omständigheter hänförliga till den särskilda gärningen” ska beaktas. Det var vad hovrätten för övre Norrland gjorde när man valde att inte utvisa våldtäktsmannen i Skellefteå.

Annons

”Kultur av försiktighet”

Alexander Malmgren är kritisk.

– När man är på den förhållandevis höga nivån att en gärning rubriceras som våldtäkt, med ett minimistraff på tre års fängelse, då behöver man inte göra någon närmare bedömning av omständigheterna.

Omständigheterna i Meyas fall talar dessutom för en utvisning, tycker han.

– Jag har svårt att se att något internationellt organ skulle kritisera Sverige för att man utvisar personer som begår överfallsvåldtäkter på minderåriga flickor.

Enligt honom följer fallet ett mönster där svenska domstolar är restriktiva jämfört med grannländerna, särskilt Danmark, trots att alla är bundna av samma konventioner. 

– Det finns en kultur av försiktighet i den svenska domarkåren.

Rådmannen: Då får man vara tydligare

Hovrättsrådet Lars Viktorsson dömde i Skellefteåfallet. Han säger att frågan för domstolen var om det var en våldtäkt av normalgraden eller en mindre grov våldtäkt, som har ett minimistraff på sex månader.

– Vi stannade för våldtäkt av normalgraden. Men det hamnade alltså allra längst ner på den straffskalan, säger han. 

I många våldtäktsfall har offret och gärningsmannen haft någon form av relation, och brottet har skett i sängen. I Meyas fall var det ett överfall, utomhus. Har det ingen betydelse?

– Ja, det bidrog till att vi bedömde det här som en våldtäkt av normalgraden. 

Lars Viktorsson delar inte uppfattningen att domstolar har möjlighet att utan individuell prövning utvisa alla flyktingar utan svenskt medborgarskap som döms för våldtäkt av normalgraden.

– Då får man vara tydligare i vår egen lagstiftning, säger han.

LÄS MER: Meyas egna ord om våldtäkten: ”Varit väldigt rädd”LÄS MER: Premium Därför utvisas inte utländska våldtäktsmänLjudklippet gick inte att spela upp

Försök igen senare