Publicerad 3 nov 2025 kl 06.10Uppdaterad kl 09.22
Svensk fångvård knakar i fogarna. Bakom yogamattor och efterrätter döljer sig frustration och våld.
Estniska vakter tränar inför möjliga upplopp.
Foto: OLLE SPORRONG
Öppna bild i helskärm
Text: Anna Gullberg. Foto: Olle Sporrong.
Foto: OLLE SPORRONG
Öppna bild i helskärm
Estnisk cell med lite väl mycket galler.
Foto: OLLE SPORRONG
Öppna bild i helskärm
Jumin Gunnar Strömmer.
Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärmÖppna bild i helskärm
På Täbyanstalten utanför Stockholm är yoga den populäraste aktiviteten och torsdagsmiddagarna de mest framemotsedda. För då vankas det efterrätt. Det berättar Expressens Anna Gullberg i ett reportage från estniska Tartu.
I Tartu ligger fängelset där vår regering vill inhysa svenska fångar. Ett avtal har redan slutits och Socialdemokraterna är på.
Men i Tartu vankas det andra bullar. Nämligen inga bullar. Ingen torsdagsdessert. Och ingen yoga.
Den sortens standardskillnad förvånar knappast en svensk läsare, för nog är väl svensk fångvård bäst i världen?
Men Anna Gullberg påpekar att Täby faktiskt är mer slitet än Tartuanstalten. En påminnelse om att svenska fängelser inte precis är spaanläggningar.
Och standarden har sjunkit kraftigt i takt med att överbeläggningarna har ökat. Dubbelbeläggningar är numera legio, nästa steg är trippelbeläggningar.
Det har lett till att det brottsförebyggande arbetet försämrats. Behandlingsprogrammen är underdimensionerade, konstaterar Riksrevisionen.
Det framstår som kloka avvägningar.
Trängsel leder också till frustration och risken för att en intern ska bli inblandad i våldsamheter ökar med 20 procent i överfulla fängelser, enligt en brittisk studie.
I Sverige talar siffrorna sitt tydliga språk. 2015 registrerades 15 fall av hot och våld mellan intagna på Kumla – 2024 var siffran 116.
Och trängseln bara tilltar. Regeringen pumpar ur sig straffskärpningar och på den vägen tänker man fortsätta.
Men det finns smärtgränser.
En gräns när det blir strömhopp av anställda på grund av usel arbetsmiljö. En gräns då man kanske tvingas göra som i Storbritannien: släppa ut massor med farliga fångar i förtid.
Det behövs smarta lösningar. En är definitivt att hyra fängelseplatser utomlands. Och Estland är ett bra val; landet är bundet av samma avtal som Sverige, som Europakonventionen.
Men självklart finns det skillnader.
Disciplinen är betydligt hårdare på estniska fängelser, säger kriminalinspektören Konstantin Nikforov till Expressen. Vakterna får vara beväpnade.
Den estländska personalen behöver inte heller kunna flytande engelska, vilket betyder att de intagna från Sverige måste få tillgång till tolk.
Kommunikationen med Sverige ska skötas via paddor.
Vilka dömda ska man då skicka till Tartu? Estland tackar bland annat nej till allt vad organiserad brottslighet, terrorism och extremism heter.
Även Sverige kommer att gallra. I en promemoria från september föreslår regeringen flera kriterier:
Graden av anknytning till Sverige ska vägas in. Man ska inte skicka dömda som har minderåriga barn i Sverige (med vilka den dömde har kontakt) eller personer med stora fysiska eller psykiska vårdbehov. Interner som är aktuella för en utbildning som kan bli lidande av avståndet ska också undantas.
Det framstår som kloka avvägningar.
Men högst 600 interner kan skickas, enligt avtalet, så Tartu är inte den stora lösningen. Dock en bit på vägen.
LÄS MER: Sprängfyllda fängelser är en tickande bomb
