Uppdaterad 09.24 | Publicerad 09.08

share-arrowDela

unsaveSpara

expand-left

helskärmCenterpartiets partiledare Anna-Karin Hatt (C) avgick efter hat och hot.Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt (C) avgick efter hat och hot. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Var fjärde politiker har utsatts för hot, trakasserier, våld eller skadegörelse, visar Brå:s nya undersökning. Och ett parti sticker ut.

Många av de som utsatts överväger också att lämna sina politiska uppdrag.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har frågat ledamöter i Sveriges riksdag och lokalpolitiker i kommuner och regioner om deras utsatthet för trakasserier, hot och våld under 2024.

Den nya undersökningen visar att drygt 25 procent av förtroendevalda blev utsatta för någon form av hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld.

En fjärdedel av de förtroendevalda som utsattes under 2024 har också övervägt att lämna alla sina politiska uppdrag.

”Hot mot demokratin”

”Detta, samt att vi ser att förtroendevalda ändrar ståndpunkt i en fråga eller självcensurerar sig av oro för att utsättas för brott, är ett hot mot demokratin. Det riskerar också leda till att färre vågar och vill engagera sig politiskt”, säger Anna Frenzel, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.

I den senaste trygghetsundersökningen från 2023, som undersökte valåret 2022, uppgav 29,5 procent av de förtroendevalda att de blivit utsatta. De senaste åren har utsattheten ökat under valår.

Frågan har varit högaktuell sedan Centerledaren Anna-Karin Hatt i oktober meddelade att hon avgår till följd av hat och hot.

Utsattheten är större bland kvinnor än män, konstaterar Brå.

Ett parti sticker ut

Ett parti sticker ut extra i statistiken för tredje året i rad, nämligen Miljöpartiet där 33 procent av de förtroendevalda uppger att de blivit utsatta. Lägst andel har Centerpartiet med 20 procent. Förra undersökningen var KD det parti med lägst utsatthet.

Situationen är också värre för riksdagsledamöter och där uppger 65 procent att de utsattes under 2024, jämfört med 31 procent av förtroendevalda i regioner och 25 procent i kommuner.

I korthet konstaterar Brå att ju mer exponerad en förtroendevald är, det vill säga om personen är känd, aktiv på sociala medier eller skrivs om i andra medier, desto mer utsatt är hen. Och även här är kända kvinnor mer utsatta än män.