Christina Gellerbrant Hagberg. Foto: Riksrevisionen.
Myndigheten Ivo får kritik av Riksrevisionen.
”När personer som drabbats av allvarliga brister inom hälso- och sjukvården anmäler detta till Inspektionen för vård och omsorg tar utredningarna ibland flera år att genomföra. Detta riskerar bland annat att leda till minskad rättssäkerhet och försämrad patientsäkerhet”, konstaterar Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
Hård kritik i ny rapport
Enskilda personer kan vända sig till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, med klagomål på hälso- och sjukvården (inkluderar även apotek). Under vissa förutsättningar ska Ivo utreda klagomålet. Det gäller bland annat om det rör något som orsakat allvarligare och bestående fysisk eller psykisk skada eller dödsfall. Vårdgivaren ska dock först ha fått möjlighet att själv hantera klagomålet.
Riksrevisionen har nu granskat hur Ivo hanterar sådana anmälningar från enskilda. Granskningsresultaten redovisas i en ny rapport. Den övergripande slutsatsen är att hanteringen inte är effektiv.
– Under 2018 beslutade regeringen att minska Ivos utredningsskyldighet, för att klagomålen skulle hanteras mer resurseffektivt. Någon sådan effekt kan vi inte se. Tvärtom går utvecklingen åt fel håll inom nästan alla områden, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i pressmeddelandet.
Går ut över anmälare och anmälda
Ivos handläggningstider har ökat kraftigt sedan 2021. Under 2024 var de drygt 19 månader i median och ökade under första kvartalet 2025 till 23 månader. Enligt Ivos interna riktlinjer bör en utredning ta högst nio månader. Ivos eget mål är att nå detta i slutet av 2025, men under 2024 var det bara drygt tio procent som blev klara inom den tiden.
Det här gör, skriver Riksrevisionen, att de som klagat och de som utreds tvingas vänta orimligt länge på beslut.
”För enskilda kan det förlänga lidandet efter en traumatisk händelse. För vårdpersonal som utreds, men som kanske inte gjort något fel, kan det påverka situationen på arbetsplatsen och göra det svårare att byta jobb”.
Försvårar utredningarna
Dessutom blir utredningarna, framhåller Riksrevisionen, svårare av de långa handläggningstiderna. Vårdpersonal och ansvariga chefer kan ha hunnit byta jobb, underlag kan hinna försvinna eller bli inaktuella och de inblandade har svårare att minnas händelsen.
Granskningsrapporten redovisar att de långa handläggningstiderna enligt Ivo beror på bland annat bristande resurser. Därtill har Ivos uppdrag vuxit och blivit mer komplext. Under 2024 utökade IVO sina resurser för handläggningen. Trots det har man genomfört färre utredningar.
Granskningen visar vidare att Ivo inte bedriver ett systematiskt riskanalysarbete baserat på den information som framkommer i klagomålsärenden. Klagomålen används därför inte effektivt som underlag för planering av exempelvis egeninitierade tillsynsinsatser.
Föreslår regeringsuppdrag
Under 2024 och 2025 har Ivo omorganiserat handläggningsprocessen. Riksrevisionen bedömer att det på sikt kan leda till effektivare handläggning av klagomål. Men samtidigt, skriver Riksrevisionen, kvarstår flera grundläggande problem som gör att Ivo sannolikt inte kommer till rätta med bristerna i närtid.
Därför rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ska ge Ivo i uppdrag att ta fram en plan med tydligt tidsatta mål för när de långa handläggningstiderna för enskildas klagomål ska ha kortats.