EU går in för en svagare klimatlag än vad kommissionen föreslagit. Så blir det då en del av Europas klimatarbete läggs ut på andra kontinenter.
Bild: Nicolas Tucat/Lehtikuva–AFP
Två års förhandlingar utmynnade i ett maratonmöte natten till onsdagen. Efter 18 timmars förhandlingar kompromissade EU:s miljöministrar fram ett klimatmål till 2040. Målet ska skrivas in i EU:s klimatlag och binda unionens medlemsländer.
Kommissionen hade föreslagit att EU ska minska sina nettoutsläpp med minst 90 procent till 2040. Siffran kvarstår i uppgörelsen, men bara på rubriknivå.
Annons
Nu blir det – tvärtemot Finlands vilja – så att 5 procentenheter av den totala minskningen får ske i form av åtgärder som verkställs på andra kontinenter.
”Jag är nöjd med att vi hittade en samsyn efter ytterst svåra förhandlingar. Viktigast är att målet om en 90 procents minskning av nettoutsläppen förblir en central del av den nya klimatlagen”, säger Finlands klimatminister Sari Multala (Saml) i ett uttalande.
Annons
Hon noterar att många detaljer behöver klargöras senare.
Italien och Polen hörde till de länder som drog åt andra hållet. De krävde bland annat att upp till 10 procent av minskningen skulle ha kunnat verkställas utanför EU.
Ytterligare uppluckringar i miljörådets kompromiss är att utsläppshandeln för trafiken skjuts upp med ett år. Vidare ska kommissionen kunna se över 2040-målet om EU:s skogar visar sig binda mindre koldioxid än man räknat med.
Bild: Nicolas Tucat/Lehtikuva–AFP
Parlamentet ska ytterligare säga sitt innan kommissionen, parlamentet och medlemsländerna slipar detaljerna i klimatlagen.
EU var tvunget att enas om ett 2040-mål på onsdagen eftersom unionen hade brått att härleda ett 2035-mål ur det innan FN:s klimattoppmöte inleds i Brasilien på torsdag. EU:s klimatlöfte till FN är att minska utsläppen med 66,25–72,5 procent till 2035.
Enligt Sari Multala var det en trovärdighetsfråga att EU kunde få till sitt officiella klimatlöfte till FN före toppmötet i Brasilien.
Annons
Den europeiska klimatrörelsens paraplyorganisation CAN betecknar miljörådets uppgörelse som en besvikelse. Att 5 procentenheter av klimatarbetet får göras externt kommer att minska de finansiella satsningarna för att avveckla unionens eget fossilberoende, enligt CAN-chefen Sven Harmeling.
”Med den här ambitionsnivån lever EU inte upp till sitt ansvar och sin förmåga att seriöst ta tag i klimatkrisen”, säger han i ett uttalande.