Danmarks klimatminister Lars Aagaard, som lett de dygnslånga förhandlingarna i Bryssel, är visserligen nöjd.
– Nu kan vi åka till COP30 (i Brasilien) med en väldigt stark position och återigen visa globalt ledarskap, säger Aagaard till kollegorna inne på mötet.
Målet att ha minskat utsläppen med 90 procent till 2040 fördes fram av EU-kommissionen i somras. Hårda diskussioner har dock pågått om detaljerna i hur det ska gå till.
Just i detaljerna ligger också de urvattningar som gjorts av kommissionens mer ambitiösa planer.
”Åt båda håll”
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) väljer ändå att trycka på vikten av det verkligen blev ett bindande mål på 90 procent, snarare än en lägre siffra.
– Det är självklart så att eftergifter har getts åt båda håll. Det är många länder som i början av förhandlingarna inte velat se ett 90-procentsmål och det har varit en väldigt tydlig röd linje från Sveriges sida, säger hon till TT, SR Ekot och SVT efter mötet.
– Urvattningarna handlar snarare om hur det ska gå till än vilken målnivå det handlar om. Vi har landat på en väldigt mycket bättre plats än vad vi förutsåg när de här förhandlingarna började, betonar Pourmokhtari.
Insatser utomlands
I uppgörelsen ingår bland annat ökad möjlighet att räkna in insatser som görs i länder utanför EU, med hjälp av så kallade ”internationella krediter”.
Dessutom skjuter man upp nya utsläppshandelssystemet ETS2, som berör transporter och byggnader, i ytterligare ett år.
Flera länder är oroliga för att det ska medföra höjda energi- och boendepriser och kraftigt försämra allmänhetens inställning till klimatåtgärder.
Dubbel kritik
Kritiken är dock skarp och dubbel.
Flera länder i främst östra och södra Europa vill att EU bromsar sina klimatambitioner ännu mer. Ungern, Polen och Slovakien är fortsatt emot den uppgörelse som nu nåtts. Även Belgien, Bulgarien och Österrike har invändningar.
Världsnaturfonden, WWF, anser för sin del att 90-procentsiffran inte håller när eftergifterna räknas in.
”Den riktiga siffran kommer att vara lägre än 85 procent. EU borde föregå med gott exempel, snarare än med kryphål”, skriver Michael Sicaud-Clyet från WWF i ett uttalande.
Danmarks klimat- och energiminister Lars Aagaard har lett förhandlingar om EU:s klimatmål till 2040. Arkivfoto. Bild: Sebastian Elias Uth/Scanpix/TT 
EU:s mål för hur mycket utsläppen ska minska till och med år 2030, 2040 och 2050 jämfört med år 1990. Bild: Anders Humlebo/TT Fakta: EU:s nya klimatmål
EU-länderna har efter ett extrainsatt miljöministermöte enats om sin syn på EU-kommissionens förslag om att EU totalt år 2040 ska ha minskat sina utsläpp med 90 procent, jämfört med nivån 1990.
Även EU-parlamentet behöver nu fastslå sin position innan slutliga kompromissförhandlingar kan inledas.
Parallellt har EU-länderna slagit fast EU:s så kallade nationella klimatplan (NDC), som ska redovisas vid klimatmötet COP30 i Brasilien. I praktiken innebär den att EU till 2035 strävar efter att minska sina utsläpp med mellan 66,25 och 72,5 procent, jämfört med 1990.
EU har sedan tidigare fastslagit målet att vara klimatneutralt till år 2050.