Diabetes är en av världens snabbast växande sjukdomar. Enligt WHO har antalet insjuknade i världen fyrdubblats sedan 1980-talet. Vid Stockholms universitet pågår flera stora forskningsprojekt som på grundforskningsnivå undersöker faktorer som skulle kunna förebygga och förhindra diabetes, bland annat genom att aktivera kroppens eget immunförsvar.

Barn med diabetes sitter och ritar

Foto: Diabetesfonden/Daniel Larsson

Hitta tre stora forskningsgenombrott nedan:

 Brunt fett kroppens dolda försvar mot diabetes

– I takt med att vi rör oss mindre och äter mer energirik mat ökar förekomsten av typ 2-diabetes – ett tydligt resultat av vår moderna livsstil. Men det finns ett naturligt skydd i kroppen som vi alla föds med: brunt fett. Till skillnad från vanligt fett kan brunt fett bränna både socker och fett för att skapa värme, ungefär som en inre motor som håller oss varma och hjälper kroppen att använda energi effektivt. Tyvärr försvagas den här ”inbyggda fettbrännaren” när vi blir vuxna. Vår forskning försöker väcka liv i detta dolda försvar igen – för att hitta nya sätt att förebygga diabetes och fetma, säger Martin Jastroch, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut vid Stockholms universitet.

Porträtt av Martin Jastroch

Martin Jastroch Foto: Sören Andersson

Läs mer om Martin Jastrochs forskning:

Gammalt protein nyckel till kylanpassning hos däggdjur

Martin Jastrochs forskargrupp

 

Störd energitransport nyckeln till typ 2-diabetes

– Störningar i energitransporten i våra celler kan leda till sjukdomar som typ 2-diabetes, cancer och andra neurodegenerativa sjukdomar. I min forskning, inom projektet MEMSUGAR finansierat av Europeiska forskningsrådet (ERC), försöker vi på molekylär nivå förstå varför en del av sockertransportörerna inte når ytan av muskel- och fettceller, vilket de normalt gör när kroppens eget insulin påverkar cellerna. Om inte sockertransportörerna flyttas till cellens yta tas för lite socker upp av cellerna och sockret stannar istället kvar i blodet, säger David Drew, professor i biokemi och Wallenberg Scholar vid Institutionen för biokemi- och biofysik och Scilifelab vid Stockholms universitet.

Porträtt av David Drew

David Drew Foto: Niklas Björling

Läs mer om David Drews forskning:

David Drevs forskargrupp

Scilifelab

Forskare har hittat nyckeln till hur energi levereras in i cellernas ”transporthamn”

 

Nytt läkemedel kalibrerar blodsockret

– Vi har tagit fram en ny molekylär behandling för typ 2-diabetes och fetma som verkar i skelettmuskulaturen – kroppens viktigaste plats för att ta upp och använda socker. Molekylen, som tas i tablettform, påverkar hur cellerna kommunicerar med varandra, vilket stärker musklerna och bidra till en bättre blodsockerkontroll. I förlängningen bidrar det till att öka ämnesomsättningen och förbättra sockerbalansen i blodet, säger Tore Bengtsson, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet. 

Porträtt av Tore Bengtsson

Tore Bengtsson Foto: Karin Tjulin

Läkemedlet bygger på forskning från Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell. Efter goda resultat i den första kliniska studien, där säkerheten testats, är behandlingen redo att gå vidare till nästa fas för att se hur väl den fungerar i praktiken. Tore Bengtsson är grundare av företaget Atrogi AB, som nu tar läkemedelskandidaten vidare.

Läs mer om Tore Bengtssons forskning:

Group Bengtsson

Här finns den vetenskapliga artikeln i Cell

 

Senast uppdaterad: 7 november 2025

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
”dimensions”: [
{
”id”: ”department.categorydimension.subject”,
”name”: ”Global categories”,
”enumerable”: true,
”entities”: [],
”localizations”: {}
},
{
”id”: ”department.categorydimension.tag.Keywords”,
”name”: ”Keywords”,
”enumerable”: false,
”entities”: [],
”localizations”: {}
},
{
”id”: ”department.categorydimension.tag.Person”,
”name”: ”Person”,
”enumerable”: false,
”entities”: [],
”localizations”: {}
},
{
”id”: ”department.categorydimension.tag.Tag”,
”name”: ”Tag”,
”enumerable”: false,
”entities”: [],
”localizations”: {}
},
{
”id”: ”localcategorytree.su.se”,
”name”: ”Lokala kategorier för www.su.se”,
”enumerable”: true,
”entities”: [],
”localizations”: {}
},
{
”id”: ”webb2021.categorydimension.Category”,
”name”: ”News Category (Webb 2021)”,
”enumerable”: true,
”entities”: [
{
”id”: ”webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter”,
”name”: ”Forskning”,
”entities”: [],
”attributes”: [],
”childrenOmitted”: false,
”localizations”: {}
}
],
”localizations”: {}
},
{
”id”: ”webb2021.categorydimension.Label”,
”name”: ”Etiketter (Webb 2021)”,
”enumerable”: true,
”entities”: [
{
”id”: ”webb2021.categorydimension.Label.DNA”,
”name”: ”DNA-forskning”,
”entities”: [],
”attributes”: [],
”childrenOmitted”: false,
”localizations”: {}
},
{
”id”: ”webb2021.categorydimension.Label.studentbostader”,
”name”: ”Folkhälsa”,
”entities”: [],
”attributes”: [],
”childrenOmitted”: false,
”localizations”: {}
},
{
”id”: ”webb2021.categorydimension.Label.halsa”,
”name”: ”Hälsa och livsvillkor”,
”entities”: [],
”attributes”: [],
”childrenOmitted”: false,
”localizations”: {}
},
{
”id”: ”webb2021.categorydimension.Label.Kemi”,
”name”: ”Kemi”,
”entities”: [],
”attributes”: [],
”childrenOmitted”: false,
”localizations”: {}
},
{
”id”: ”webb2021.categorydimension.Label.LivsVet”,
”name”: ”Livsvetenskaper”,
”entities”: [],
”attributes”: [],
”childrenOmitted”: false,
”localizations”: {}
},
{
”id”: ”webb2021.categorydimension.etikett.scilifelab”,
”name”: ”SciLifeLab”,
”entities”: [],
”attributes”: [],
”childrenOmitted”: false,
”localizations”: {}
}
],
”localizations”: {}
},
{
”id”: ”webb2021.categorydimension.Label.en”,
”name”: ”Labels (Webb 2021)”,
”enumerable”: true,
”entities”: [],
”localizations”: {}
},
{
”id”: ”webb2021.categorydimension.Keyword”,
”name”: ”Keywords (Webb 2021)”,
”enumerable”: false,
”entities”: [],
”localizations”: {}
}
]
}