Monsignor Giambattista Diquattro, biträdande chef för Heliga stolens delegation som leds av kardinal Parolin vid FN:s klimatkonferens i Belém COP30: ”Det är nödvändigt att ge ett konkret tecken på hopp. Må denna COP bli en vändpunkt och visa en tydlig och konkret politisk vilja som leder till en avgörande påskyndande av den ekologiska omställningen, genom effektiva, bindande och lätt övervakbara former.”
Silvonei José Protz – utsänd i Belém (Brasilien)
Heliga stolen deltar i Cop30 i Brasilien med en delegation på tio medlemmar ledd av kardinal Pietro Parolin, statssekreterare. Han kommer att representera påven Leo XIV vid detta viktiga möte 10-21 november. Kardinalen anlände idag, den 6 november, till huvudstaden i delstaten Pará, vilket framgår av ett inlägg på X @TerzaLoggia, där kardinalens önskan om att ”det internationella samfundet ska agera inför klimatkrisen och effektivt bemöta globala utmaningar som den globala uppvärmningen” återges.
Biträdande chef för Vatikanens delegation, den apostoliske nuntien i Brasilien monsignore Giambattista Diquattro, berättar för Vatikanens medier om sina förhoppningar, förväntningar och utsikter inför FN:s klimatkonferens.
Vi har anlänt till Cop30 och det är mer nödvändigt än någonsin att fundera över en kursändring när det gäller klimatet.
Det tycks mig mer aktuellt än någonsin att reflektera över det som påven Franciskus sade för två år sedan i sitt budskap till COP28: ”Det är nödvändigt med en förändring som inte är en partiell kursändring, utan ett nytt sätt att gå vidare tillsammans”. Om Parisavtalet markerade ”en ny början” på vägen mot en lösning på klimatförändringarna, som inleddes i Rio de Janeiro 1992, måste vi nu återuppta resan. Det är nödvändigt att ge ett konkret tecken på hopp. Även denna COP bör vara en vändpunkt och visa en tydlig och konkret politisk vilja som leder till ett kraftigt påskyndande av den ekologiska omställningen genom åtgärder som uppfyller tre kriterier: ”effektiva, bindande och lätta att övervaka”, samt förverkligas inom fyra områden: energieffektivitet, förnybara energikällor, avskaffande av fossila bränslen och utbildning i livsstilar som är mindre beroende av dessa.
Vilken bidrag kan Heliga stolens närvaro erbjuda vid denna COP?
Inför mötet har Heliga stolen i uppdrag att fokusera på några specifika frågor. För det första framstår utbildning i hållbar ekologi som ett avgörande område för att hantera klimatkrisen. Detta tema blir alltmer aktuellt, eftersom många länder inkluderar utbildningsaspekten i sina nationella bidrag (NDC) [Nationellt fastställt bidrag (Nationally determined contribution] fram till 2035. Det kommer därför att vara avgörande att noga följa denna process. En andra aspekt gäller genomförandet av Global Stocktake (GST) [FN:s globala översyn], som antogs vid COP28, och det därmed sammanhängande åtagandet att minska beroendet av fossila bränslen. Heliga stolen betonar behovet av en konsekvent tillämpning av detta instrument och upprepar att utbildning är en viktig pelare för att uppnå målen i Parisavtalet [Förenta nationernas klimatavtal] i nästa revisionsfas.
En annan punkt är reformen av den globala finansiella arkitekturen och dess koppling till klimatfinansiering. En internationell reflektion belyser sambandet mellan utlandsskuld och ekologisk skuld, som redan nämndes i bullan Spes non confundit vid utlysningen av Jubelåret. Ett ytterligare tema kommer att vara Just Transition, förstått som en rättvis övergång, som inte bara får omfatta ekonomiska kriterier utan också sociala och miljömässiga.
Heliga stolen insisterar på vikten av en transformativ utbildning som nyckel till denna process. Slutligen kommer debatten om handlingsplanen för jämställdhet (Gender Action Plan) [Handlingsplanen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering] att ge tillfälle att återigen betona den oproportionerliga börda som klimatförändringarna innebär för kvinnor, och uppmana till att främja deras aktiva deltagande i genomförandet av Parisavtalet. Utöver dessa prioriteringar är delegationen mycket intresserad av frågorna om förluster och skador, det globala anpassningsmålet, UAE Framework for Global Climate Resilience (UAE-ramverket för global klimatresiliens), artikel 6 i Parisavtalet och frågor som rör vikten av att skydda Amazonas regnskog, jordbruket och livsmedelssäkerheten.