Irakierna går till parlamentsval under tisdagen.
Valet ses av många analytiker som en måttstock för hur förtroendet är för det politiska system, som upprättades efter USA:s invasion 2003.
Irakierna ska välja 329 parlamentsledamöter bland de totalt 7 744 kandidaterna, som kommer från en rad olika religiösa grupperingar och politiska partier. 83 av platserna ska enligt det rådande systemet gå till kvinnor.
Bland de mera framträdande deltagande i valet för shiamuslimernas räkning finns den förre premiärministern Nouri al-Maliki och den nuvarande premiärminister Mohammed Shia al-Sudani, som hoppas på en andra mandatperiod.
Partiet Taqaddum (Framsteg), lett av parlamentets talman Mohamed al-Halbousi är sunnimuslimernas främsta kandidat.
Öppna bildvisare
Kvinnor i Irak håller upp kampanjafficher och flaggor för shiamuslimska kandidaten Nouri al-Maliki i valet 2025. al-Maliki är en av dem som ser sin chans att utmana den sittande premiärministern al-Sudani. Bild: Lehtikuva
De största kurdiska partierna är Kurdistans demokratiska parti, som vill säkra en större andel av oljeresurserna till den kurdiska regionens budget, och rivalen Patriotiska unionen av Kurdistan (PUK).
Flera mäktiga, Iranstödda shiamiliser deltar också i valet genom affilierade politiska partier.
Dit hör Kata’ib Hizbollah-milisen, som deltar genom Harakat Huqouq (Rättviserörelsen), och Sadiqoun-blocket som leds av ledaren för Asaib Ahl al-Haq-milisen, Qais al-Khazali. Båda miliserna har terrorstämplats av USA.
Vallokalerna öppnade tidigt i morse och stänger klockan 18 på kvällen, lokal tid. Att bilda regering kommer ändå sannolikt att ta lång tid, när olika fraktioner ska kohandla med varandra.
Efter förra parlamentsvalet tog det närmare ett halvår innan man kunde komma överens om en premiärminister.
Ett minskat förtroende för politiken
Det har förekommit utbredda anklagelser om korruption och röstköp inför valet, och 848 kandidater har diskvalificerats av valmyndigheterna, ibland av diffusa skäl. De påstås till exempel ha förolämpat religiösa ritualer eller medlemmar av de väpnade styrkorna.
Tidigare val i Irak har ofta präglats av politiskt våld, inklusive mord på kandidater, attacker mot vallokaler och sammandrabbningar mellan anhängare av olika block.
Även om våldet totalt sett har minskat, mördades en kandidat också inför årets val.
Valdeltagandet i landet har sjunkit stadigt sedan 2005, då irakierna fick sin första folkvalda regering.
Flera experter tror att valdeltagandet kan bli lägre än år 2021 då enbart 41 procent av landets röstningsberättigade invånare gick till valurnorna.
Många väljare har förlorat förtroendet för ett system där mäktiga partier med beväpnade anhängare tagit kontroll över staten, medan vanliga irakier klagar över utbredd korruption, dåliga samhällstjänster och arbetslöshet.
Det låga deltagandet beror, enligt experter, också på ett växande missnöje bland unga irakier över det så kallade muhasasa-systemet.
Muhasasa är ett kvoteringssystem som infördes av USA för att försöka ge Iraks olika etniska och religiösa grupper proportionell representation.
Enligt det här systemet ska parlamentets talman alltid vara sunnimuslim, premiärministern shiamuslim och presidenten kurd.
Men systemet har fått kritik för att det bidrar till korruption, maktdelning mellan elitgrupper och att lojalitet till den egna gruppen ofta går före hela landets bästa. Många menar att muhasasa-systemet försvårar politiska reformer och cementerar splittringen mellan olika grupper i Irak.
Öppna bildvisare
Shialedaren Muqtada al-Sadr har länge spelat en framträdande roll i Irak, och han och hans anhängare var länge inbegripna i väpnad konflikt med USA:s militär. Bild: EPA-EFE
Systemet har bland annat ifrågasatts av den inflytelserike shialedaren och populisten Muqtada al-Sadr som har uppmanat sina hundratusentals anhängare att bojkotta valet.
Al-Sadr och hans följare har även tidigare lett demonstrationer mot regeringen, och anses också ligga bakom stormningen av Sveriges ambassad 2023 i protest mot en offentlig koranbränning i Sverige.
Mycket på spel trots det låga valintresset
Enligt en analytiker som mediekanalen Al Jazeera talat med kan al-Sadrs och hans anhängares vägran att delta skada den nya regeringens legitimitet oavsett vem som vinner.
Förutom att tampas med al-Sadr måste det nya styret bland annat försöka visa för folket att man kan leverera trygghet och förbättra servicen i landet.
Det största orosmomentet för många irakier nu är bristen på jobbmöjligheter och undermåliga offentliga tjänster, som bland annat återkommande strömavbrott trots landets stora oljetillgångar.
Den nya regeringen måste också förhindra att missnöjet över korruption leder till oroligheter, som det gjorde under massdemonstrationerna 2019 och 2020.
Samtidigt måste de lyckas hålla paramilitära grupperingar och miliser, som fått ökad makt efter kampen mot terrorgruppen IS för ett drygt decennium sedan, i schack.
Många av dessa har nära band till grannlandet Iran, och USA har satt press på Irak att avväpna de här grupperna.
Källa: Reuters, AP