”Som företagare tycker jag naturligtvis att det är väldigt olyckligt när man ifrågasätter aktiebolag. Det är ju hela bottenplattan för företagande”, säger han i en Di-intervju.
När en av näringslivets tyngsta makthavare reagerar så kraftfullt finns det anledning att ta oron på allvar.
Socialdemokraterna och Liberalerna går till val på att förbjuda vinster i skolan och angriper, direkt och indirekt, den i särklass populäraste driftsformen för friskolor: aktiebolaget. Även MP och V har liknande ståndpunkter.
Kritiken bygger på premissen att vinst är ett slags stöld från samhället, en farlig och felaktig uppfattning.
Man ska inte underskatta risken att den fientliga inställningen till driftsformen i välfärden också kan smitta av sig på andra sektorer. Alla möjliga branscher där det finns ett mer eller mindre uttalat samhällsintresse skulle kunna dras in i debatten, till exempel banker, livsmedelshandlare och apotek.
”Vem vågar satsa om aktiebolag plötsligt portas från vissa sektorer?”
Magdalena Andersson (S) försitter inga tillfällen att berätta att partiet vill göra upp med ”marknadsmisslyckanden” och stoppa ”plundringen” av välfärden. Även fortsättningsvis kommer detta att vara S tydliga konfliktlinje mot regeringen.
Under Simona Mohamssons ledning har Liberalerna till och med gått längre än S genom att explicit ta sikte på aktiebolagen. Friskolor som i dag drivs som aktiebolag bör omvandlas till en ny särskild driftsform utan krav på vinst, enligt L. Vad detta innebär i praktiken eller hur detta ska gå till har partiet inte redogjort för.
Att avskaffa aktiebolagen i skolsektorn skulle få oöverblickbara negativa konsekvenser för ägare, elever, föräldrar och lärare. Utfallen sprider oro i en viktig sektor.
I förlängningen hämmas också den innovationsanda som har gjort Sverige till framgångsrikt företagarland. Vem vågar satsa om aktiebolag plötsligt portas från vissa sektorer?
Nästan inget i samhället skulle kunna uträttas utan aktiebolag. Det är en egen juridisk person som kan ingå avtal, fakturera, äga tillgångar, sprida risker och låna upp pengar. Ägarna är i regel inte personligt ansvariga. Det gör att entreprenörer vågar satsa och tänka stort.
Aktiebolag är också en vanlig driftsform i stat, kommuner och regioner. Det är ett sätt att utsätta offentlig verksamhet för konkurrens och möjliggöra jämförelser mellan exempelvis vårdcentraler eller sjukhus.
Ledarskapet blir synligare och beslutsvägarna kortare i ett aktiebolag. Detta borde rimligen också politiker uppskatta. Dessutom: Om något skulle gå illa kan ett tydligt ansvar utkrävas av vd och styrelse.
Vinsten som begrepp är centralt i aktiebolagslagen. Ägarna förväntar sig givetvis en avkastning på satsat kapital. Men att vinsten skulle vara det enda intresset och att det står i konflikt med verksamhetens syfte stämmer inte. Det är fullt möjligt att driva exempelvis utmärkta skolor och samtidigt göra en vinst. Företag som inte levererar den tjänst eller vara som man har kommit överens om med kunden blir inte långlivade.
Aktiebolaget är grundbulten i en väl fungerande ekonomi. Att bolagsformens genombrott i Sverige sammanfaller med industrialiseringen är ingen tillfällighet. Utan denna driftsform skulle Sverige inte ha företag som Volvo, SKF, Ericsson eller för den delen Spotify och Klarna.
Debatten om aktiebolagen är destruktiv. Om något bör politikerna värna förutsättningarna för driftsformen, inte misstänkliggöra den. Det är därför välgörande att Jacob Wallenberg står upp för aktiebolaget och påminner om dess avgörande betydelse för svenskt företagande och välstånd.