En sak är säker, sömnproblem är vanliga hos barn med autism – uppskattningarna av sömnproblemens förekomst varierar mellan 40 och 80 procent. Kroppens egna sömnhormon melatonin funkar delvis annorlunda hos personer med autism och förskrivs i allt högre utsträckning till barn och unga. Mörker är den naturliga källan till bildandet av melatonin, den naturliga följdfrågan blir därför om sömnen kan bli bättre hos barn med autism om belysningen i hemmet optimeras. Det ska en svensk-dansk forskargrupp nu börja ta reda på.

– Generellt i Skandinavien finns det problem eftersom dagarna och nätternas längd fluktuerar över året. Vi vet att personer med autism har det ännu värre med sömnen, säger Niko Gentile som är lektor vid Lunds universitet och ledare för forskningsprojektet.

En annan faktor som bidrar till att barn med autism är en extra intressant grupp att studera är att många är hemma i högre utsträckning, med rutiner som kan vara ganska stabila dag efter dag.

– Kanske kan barn med autism få större fördelar av belysningssystemet, funderar Niko Gentile.

 

Belysningssystem installerat hos familjerna
Med hjälp av föreningarna Autism Skåne och Mitt Speciella Barn har 26 barn från 23 familjer i Malmö, Lund samt Helsingborgstrakten rekryterats till pilotstudien, och 15 av dessa familjer har ett barn som diagnostiserats med autism av högre svårighetsgrad. Niko Gentile berättar att familjer har visat ett enormt intresse för att medverka i studien, många barn lider av stora sömnstörningar och har exempelvis tyngdtäcken och melatoninrecept.

– Familjerna har varit extremt dedikerade och bra på att följa instruktionerna, och har öppnat sina hem för oss. Det måste vi tacka för, säger Niko Gentile.

Belysningssystemet som används i pilotstudien har utvärderats i tidigare studier, finns i handeln och kostar ungefär 2 500 kronor. Detta belysningssystem har installerats i barnets sovrum samt i vardagsrummet, och har programmerats för att sakta men säkert ge starkt ljus på morgonen och successiv mysbelysning på kvällen. Det ska helt enkelt efterlikna ljusförhållanden som kan råda utomhus.

För att mäta barnets sömn ska föräldrarna intervjuas samt föra veckodagbok, dessutom har mätsensorer installerats under barnets bäddmadrass. Sensorerna ger sömndata som känns igen från smartklockor, såsom tid i sängen och rastlöshet.

– Metoden kan vara lite problematisk: barnen kan vakna, lämna sängen och sova hos föräldrarna. Några rör sig mycket i sängen och ligger hopkrupna på gaveln bortom sensorerna. Föräldrarna fyller i en veckodagbok som ska justera för eventuella avvikelser i sömnen, till exempel förkylningar eller vistelser på LSS-boende, berättar Niko Gentile.

 

Exakt orsak kan inte fastslås – än
Forskarna har försökt minska risken för att själva introduktionen av sensorerna och belysningen påverkar forskningsresultatet. Madrassens sensorer mäter sömnkvalitén ett par veckor innan inomhusbelysningen förändras, dessutom har belysningen funnits i huset några veckor innan de faktiskt börjar användas. För att minska risken för starkt ljus nära läggdags ombeds föräldrarna att undvika skärmtid för barnen två timmar innan läggdags.

Niko Gentile håller med om att det kan vara svårt att fastslå om eventuell förbättrad sömn beror på själva belysningen, eller förbättrad så kallad sömnhygien såsom minskad skärmtid och lugna rutiner kring läggdags. Han säger att forskarna bakom denna studie har teknisk bakgrund och kommer därför inte kunna utröna exakt varför interventionerna har eventuell effekt.

– Vi är inte helt säkra på varför belysning funkar. Är det biologiskt, psykologiskt eller placebo? Hade exempelvis ljud kunnat ha liknande effekt på sömn och vakenhet? Den här studien är ett pilotprojekt, om resultatet är lovande tänker vi söka forskningsmedel tillsammans med medicinska fakulteter och andra discipliner för att förstå varför belysningssystemet funkar.

 

Blir mest sannolikt egenvårdsalternativ
Om det så småningom visar sig att belysningssystemet kan vara en viktig pusselbit för att förbättra sömnen hos barn med autism, så tvivlar Niko Gentile på att belysning kommer distribueras via vården. Det mest sannolika är att belysning blir ett egenvårdsalternativ likt tyngdtäcken, som för några år sedan utgick som förskrivbart hjälpmedel.

– Belysning kan inte ersätta läkemedel för att sova, men kanske bli ett hjälpmedel, säger han.

I mars 2026 väntas de första resultaten av pilotstudien. I forskargruppen ingår Niko Gentile, Luca Zaniboni, Myriam Aries, Marie-Claude Dubois, Mohamed Askalani och Daniel Sabado Manansala. Finansiär är den privata stiftelsen Bertil och Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik.