”Världsbanken har inte varit del i någon uppgörelse eller politisk överenskommelse.” Så lyder ett skriftligt svar från Världsbanken i samband med Ekots granskning.
Torbjörn Pettersson, som tidigare var chef för avdelningen för internationella organisationer och tematiskt stöd på Sida, är inte förvånad:
– Det är förstås väldigt känsligt för dem att bli indragna i en sådan diskussion som nu har blivit både i Somalia och i Sverige kring de här projekten, säger han.
Ekot har tidigare avslöjat att Sverige i slutet av 2023 slöt en hemlig överenskommelse med Somalia, där 100 miljoner kronor ur biståndsbudgeten styrdes om, bland annat till projekt nära den somaliska premiärministern.
I utbyte skulle Somalia ta emot utvisade medborgare.
Den första delbetalningen på 40 miljoner kronor gjordes via en fond hos Världsbanken, men när Sverige ville betala in de återstående 60 miljonerna via samma fond, och hänvisade till att pengarna var ett led i en migrationsöverenskommelse med Somalia, meddelade Världsbanken att fonden var full.
Av dokument och muntliga källor framgår att Sverige, genom olika kontakter med Världsbanken i våras, försökte få dem att ändra sig – och det framgår att den konflikt som Somaliauppgörelsen ledde till på Sveriges ambassad också spred sig till Världsbanken.
Biståndschefen på ambassaden sms:ar sin chef om kontakten med Världsbanken:
”VB-chefen har påtalat för oss att vi spiller politiskt kapital för detta.”
”Vår relation lider av all inblandning, påtryckningar…”
“… ville bara i min tur försäkra mig om att jag inte ljög för henne. Hon är arg nog redan.”
Enligt tidigare avdelningschefen på Sida, Torbjörn Petterson, är det känsligt för Världsbanken att bli förknippad med en sådan här uppgörelse:
– Därför att det inte är Världsbankens mandat att stödja sådana överenskommelser. Det skulle ju tolkas som att Världsbanken går Sveriges ärende när de i själva verket har mandatet att arbeta för att minska fattigdom och öka tillväxt i Somalia.
Det blev inga mer pengar via Världsbanken.
De övriga 60 miljonerna gick istället till ett samarbetsprojekt mellan FN-organet UNDP och den somaliska premiärministerns kansli, som Ekot tidigare berättat om.
UNDP ger ett liknande uttalande som Världsbanken och skriver i ett mail till Ekot att man inte varit part i några “påstådda diskussioner relaterade till tillbakasändande av migranter”.
– Det är ju en ryktesrisk för de organisationerna som de förstås är väldigt medvetna om, säger Torbjörn Pettersson.
Varken biståndschefen eller representanter för Världsbanken har velat ställa upp på intervju.